Archive for blogg

onsdag, maj 9th, 2012

Om TÄNK OM

Delar av AV-Media i Trelleborg närvarade på TÄNK OM-utbildningen nere i Ystad under måndagen och tisdagen. Det var mycket fokus på ungas nätvanor och hur det framväxande nätverkssamhället påverkar vårt förhållande till kunskap och pedagogik. Väldigt mycket av de pedagogiska perspektiven kretsade kring herrarna  Ruben R. Puentedura, Benjamin Bloom och Lars Svedbergs tankar kring detta delikata ämne. TÄNK OM menar att den digitala teknikens intåg i klassrummen förändrar pedagogiken i grunden – vi måste helt sonika tänka om när vi undervisar. Eleven ska ses som delaktig i sin egen lärprocess och inte ”matas” med kunskap från katedern. Uppgifterna som ges ska i betydligt högre grad vara av öppen karaktär än ”låsta” utifrån anvisningar. Vi fick se en hel del exempel på uppgifter av denna karaktär och det blev en hel del diskussioner om hur mål, centralt innehåll och betygskriterier ska konvergeras till öppna uppgifter. För att visa vilka digitala verktyg och resurser som kan användas till detta, fanns det workshops och genomgångar under båda dagarna. Det blev en hel del material producerat i form av filmer, artiklar och ”brev till rektor”, vilket gjordes gruppvis i allehanda konstellationer.

Som IKT-pedagoger ligger detta naturligtvis oss varmt om hjärtat, även om tekniken ibland hamnade lite väl i framkant. AV-Medias inställning till IKT-pedagogik är glasklar i detta avseende: den digitala tekniken är ett, av många, medel att ta till sin hjälp för att hjälpa eleverna att nå målen . Låt vara att det är ett synnerligen mångfacetterat och kraftfullt medel. Den enkla tillgången till information från Internet via smartphones, läsplattor och datorer håller på att omforma vår syn på såväl vad som hur och varför man ska lära sig saker. Lite provocerande kan man sammanfatta detta som: – Om eleven kan googla sig till svaret – är frågan felaktigt ställd!  Nyligen har det skrivits massor av nationella prov i olika kurser och ämnen runtom i Sverige. Här får eleverna varken använda sig av grammatik- och stavningskontroller, Internet eller samarbete när de ska skriva uppsats i svenska, exempelvis. Detta blir nog den enda gången de någonsin skriver en uppsats utan dessa hjälpmedel – någonsin, som sagt…

Sammanfattningsvis kan man säga att TÄNK OM tror att den digitala revolutionen kommer att omdana pedagogiken mot en elevstyrd lärprocess där eleven själv är delaktig, skapande och kollaborativ i undervisningen. Nedan följer en kort sammanfattning av några av de teorier som utbildningens pedagogik tog avstamp ifrån:

Puenteduras modell

Målet för skolan är att nå upp till den fjärde nivån.

 

Nivå 1 – Ersättning – Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, utan funktionell förbättring

Nivå 2 – Effektivisering/Förbättring – Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, med funktionell förbättring

Nivå 3 – Förändring/Modifiering – Tekniken ger möjlighet till stora förändringar i arbetssättet

Nivå 4 – Omdefiniering – Tekniken gör det möjligt att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga

Blooms taxonomi

Taxonomin kan användas för att mäta hur långt eleven lyckats abstrahera given information i lärandeprocessen. Den kan användas för att hjälpa oss lärare att utvärdera hur långt en elev har kommit i förmågan att skaffa, processa och utvärdera information och ser ut enligt följande:

  1. Kunskap – Att kunna ta till sig ren fakta och komma ihåg denna.
  2. Förståelse – Att kunna förstå och tolka den fakta som har memorerats.
  3. Tillämpning – Att kunna göra något med den fakta och de kunskaper som har memorerats.
  4. Analys – Att kunna se samband och göra jämförelser mellan olika fakta.
  5. Syntes – Att kunna dra egna slutsatser utifrån olika fakta.
  6. Utvärdering – Att väga olika samband av fakta mot varandra och kritiskt granska samt ta ställning för eller emot dem.
Är vi redo att tänka om i Trelleborg?

tisdag, mars 13th, 2012

INSPIRATÖRER #2 Rikard Rasmusson

 Unikum som tidsbesparare

AV-Media genomför under året en serie reportage om lärare som använder sig av digitala verktyg i sin undervisning. Vi vill visa upp exempel på och inspirera till olika sätt att använda den nya tekniken. Idag tänkte vi titta på hur man kan använda Unikum som planeringsverktyg och till vår hjälp har vi blivit rekommenderade Rikard Rasmusson på Liljeborgsskolan 7 – 9. Rikard, som är lärare i SO-ämnena, tar emot oss i norra entrén och bjuder på en kopp kaffe innan vi tar plats i hans klassrum framför Smartboarden, där han projicerar Unikum för oss. 

Jag har, precis som många andra, alltid trott att jag haft koll på varje elevs utveckling, men också märkt att det är lätt hänt att man missar delar av innehållet ibland. Som vi har organiserat arbetet i Unikum nu, är risken minimal att något missas.

Rickard Rasmusson

Var det mycket arbete för att komma igång?

Vi satt fyra SO-lärare och tolkade, diskuterade och konkretiserade det centrala innehållet och målen i början av terminen. Detta är alltid bra att göra och Unikum gav oss en anledning till att gå på djupet med dessa centrala pedagogiska frågor. Det klart att det tar mycket tid, men den tiden har man igen mångfalt längre fram enligt mina erfarenheter. Samtidigt är den typ av diskussioner om mål och centralt innehåll som vi hade enormt utvecklande, inte minst med tanke på den nya läroplanen, Lgr11. Det tar tid, men om man gör en ordentlig LPP, så har man även gjort sina skriftliga elevomdömen och sparat enormt mycket tid. Jag räknade ut att jag skulle behöva 80 timmar för att skriva alla mina elevers omdömen enligt de nya föreskrifterna. Det slipper jag nu.

Hur har Unikum gett dig bättre koll på elevernas utveckling i dina ämnen?

– Alla lärare som har börjat jobba på detta sätt har sagt samma sak. Man tror att man har koll, men har det egentligen inte till hundra procent. Med Unikum som planeringsverktyg har fokus på undervisningen blivit mycket klarare. Man vet hela tiden varför och hur man gör något utifrån uppläggen i Unikum. Skärpan har blivit bättre  – den röda tråden i undervisningen har blivit tjockare.

På vilka andra sätt har LPP-arbetet i Unikum påverkat din undervisning?

– Vill man jobba med formativ bedömning med eleverna så underlättar det naturligtvis. Vi har inom arbetslaget försökt att jobba formativt länge, men det har blivit mycket lättare nu.

Hur går det till när du tar fram dina LPP:er?

– Ämnets syfte hämtas automatiskt från Skolverket och där kan man göra ett urval över vad man tycker passar för ett visst moment. Sedan kopplar man på ämnets centrala innehåll och kompletterar med det, vilket är rätt så enkelt. Under rubriken ”Bedömning” preciserar jag vad som ska bedömas i en matris och här kan jag välja att kopiera en befintlig eller göra en egen direkt. Sedan har jag förberett färdiga kategorier  och gjort kopplingar till kursplanen, så att man enkelt kan koppla på dem i matriserna. Det låter kanske komplicerat, men det är väldigt snabbt och smidigt gjort.

Unikum

Jobbar alla lärare här på Liljeborgsskolan med Unikum?

– Alla ska jobba med Unikum, men har kommit olika långt. Förvånansvärt många har kommit väldigt långt. Det som tar tid är att komma över den tekniska tröskeln – innan man hittar i systemet. Men det är fler än jag som kommit fram till att man sparar otroligt mycket tid, men framförallt blir jag mer observant på hur det jag gör i klassrummet är relaterat till styrdokumenten.

Hur har eleverna reagerat på arbetet med Unikum?

–  Mina nya sjuor kommer snabbt in i det. Lägger jag ut en bedömning, så är de inne och kollar på mobilerna och kanske kommer för att diskutera bedömningen. Även under lektionstid går de in och tittar över planeringen och annat på Unikum. Eleverna kan också ge feedback till sin IUP och i vissa moment får de bedöma sig själva utifrån LPP.

Rikard visar oss hur han snabbt kan skapa en överblick över hur eleverna har klarat ett visst kunskapsmål i undervisningen. Det är en grafisk matris som på ett överskådligt sätt visar vilka delar av momentet varje elev har klarat. 

Jag kan överblicka klassen och se vilka delar de har klarat i matrisen här. Det är ett utmärkt sätt att utvärdera sin egen undervisning, eftersom jag kan se vilka moment som inte fungerat och då måste jag fundera över vilka förberedelser och möjligheter eleverna har fått. Det kan vara en markör att de inte har fått öva tillräckligt.

Nu har det blivit bestämt centralt i kommunen att alla ska använda Unikum inom grundskolan. Vad har du för tips till de som fortfarande inte använder sig av verktyget fullt ut?

–  Det är jätteviktigt att man vågar släppa sin gamla pärm eller kalender och använder detta som sitt huvudsakliga verktyg, annars blir det en massa dubbelarbete. I IUP-modulen hamnar allt vi gör. Den fungerar som en samlingsmodul. Vi använder även bloggverktyget där vi kan ta upp saker som inte har direkt med ämnen och kunskapsutveckling att göra. Det går att styra informationen, så att man kan bestämma vem som kan läsa vilket inlägg. Föräldrarna har blivit allt mer positiva till detta sätt att arbeta. Går man som förälder in ett par gånger per termin och tittar så får man en jättebra överblick över vad ens barn gör i skolan. Vi har mött väldigt lite motstånd här bland lärarna. Är man osäker finns det alltid någon ett par skrivbord bort som kan hjälpa till. Vidare måste jag framhålla att bedömningsmodulen är väldigt bra och vi kan uppfylla många av kraven som kom i den nya skollagen. Hade vi inte använt Unikum tror jag att det hade varit väldigt svårt att nå upp till dessa krav. Det hade blivit väldigt krångligt…

Rikard berättar vidare om hur hans arbete med Unikum stärkt elevinflytandet hos hans elever och hur det hjälpt dem att följa sin egen utveckling.

– I Lgr11 trycks det enormt på elevinflytande och då fungerar detta verktyg bra för att verkligen få in det vi planerar i undervisningen. Sedan finns det en metakognitiv poäng med att eleverna kan följa sin egen utveckling moment för moment. De får en uppfattning om hur hur de lär sig och hur deras kunskaper utvecklas. Enligt styrdokumenten måste vi kunna göra en nulägesbedömning när som helst för en elev. Vilka når målen och vilka gör det inte? En början på en utredning eller en början på ett åtgärdsprogram ser man enkelt i Unikum, som alltid ska vara uppdaterad. Den information som ryms måste vi lärare kunna ge i alla ämnen och det är ett enkelt och smidigt sätt att lösa det på. Det har hjälpt mig att uppfylla  höga krav och jag tror att vi har blivit bättre lärare. Det har ökat vår kursplankompetens , vårt fokus och det släpper in eleverna i undervisningen. Ingen behöver någonsin gissa hur vi bedömer eleverna eller om man når målen eller inte. De lär sig mer, eftersom de kan fokusera på vad och hur de lär sig och man kan få ut sammanställningar ämne för ämne.

Har det varit något tekniskt strul kring installationer och sådant?

– Ett tag var det väldigt trögt, men det är åtgärdat nu. Allting ligger online, vilket innebär att man kan göra sina planeringar hemifrån, när det behövs och när skolnätet är lite segt ibland… Vissa delar av Unikum är fortfarande osmidiga och då har vi tagit kontakt med producenten och jag tycker att det är ett lyhört företag som lyssnar på våra önskemål.

Vår intervju börjar närma sig sitt slut, när Rikard tittar lite stressat på sin klocka och inser att han har lektion om fem minuter. Lektionens mål är redan planerad i Unikum, men kaffe går i nuvarande version inte att få i programmet. Vi följer med till fikarummet och frågar Rikard om han skulle vilja dela med sig av sina imponerande arbetssätt med andra lärare i kommunen som inte kommit lika långt.

– I mån om tid. Absolut! Jag vet av egen erfarenhet att man både sparar tid och får en bättre överblick över sina elevers kunskaper, vilket många lärare behöver idag. Inte minst med tanke på att vi har fått nya styrdokument att förhålla oss till.

tisdag, januari 17th, 2012

BETT Show 2012 i London


BETT Show 2012

BETT 2012. Det är stort - riktigt stort! Foto: AV-centralen (CC, by, sa)

AV-Centralen var närvarande när årets BETT Show i London gick av stapeln.  BETT Show, som är en förkortning av British Educational Training and Technology Show, är Europas största mässa för IKT-verktyg avsedda för skolan. Med drygt 30 ooo besökare från över 100 länder och över 600 utställare kan detta forum knappast göra denna enorma pedagogiska happening rättvisa. Vi tänker därför använda följande rader till att ge er läsare en personlig reflektion kring tre trender inom IKT och media, som vi upplevde oss kunna skönja på BETT Show.

Olika färger på mattorna signalerar olika pedagogiska koncept

BETT 2012. Olika färger på underlaget används för att markera vilken pedagogisk inriktning och åldersgrupp som avses. Foto: AV-centralen (CC, by, sa)

Interaktiva skrivtavlor en masse

BETT 2012 Foto: AV-centralen (CC, by, sa)

Utbudet av interaktiva skrivtavlor var minst sagt imponerande. Inom Trelleborgs kommun använder vi mestadels SMART Board med dess tillhörande programvara, Notebook. Konkurrensen inom området har ökat avsevärt och det finns en uppsjö av såväl interaktiva skrivtavlor, som tillhörande programvaror på marknaden. Vi noterade att priserna på de olika produkterna varierar kraftigt liksom kvaliteten. Värt att notera är att de interaktiva skrivtavlornas inmarsch i klassrummen också givit upphov till ett allt större utbud av kringutrustning. Framförallt  dokumentkameror och digitala responssystem visades upp med tydliga pedagogiska användningsområden. De interaktiva skrivtavlorna används i allt större utsträckning till att visa upp elevernas arbeten för klassen och synliggöra varje elevs material. Att visualisera och återkoppla direkt till eleven verkar många av BETT Show:s utställare av interaktiva skrivtavlor ha tagit fasta på.

Det finns mer mobila varianter av interaktiva skrivtavlor som vi tyckte verkade intressanta – inte minst på grund av priserna. AV-Centralen kommer att beställa ett provexemplar, som ni alla naturligtvis är välkomna att prova hos oss. Mer information om detta senare under vårterminen. Den stora skillnaden mellan SMART Board och de mobila varianterna är att man fäster en magnetisk list på sin whiteboard och använder en elektronisk penna. Det behövs alltså ingen speciell tavla för att använda denna typ av interaktiva skrivtavlor. Vidare kan vi tillägga att en ny och spännande version av Notebook (version 11) till SMART Board kommer att lanseras under maj 2012!

Pedagogiska spel och lekfulla verktyg

"Virtuell hållbar energi" visas och får tummen upp. Foto: AV-centralen (CC, by, sa)

LEGO hade en stor monter med mycket tekniska produkter. Foto: AV-centralen (CC, by, sa)

MONKEY TALES marknadsförs som "tillgängligt på alla språk". Vi väntar med tillförsikt på en webbaserad version. Foto: AV-centralen (CC, by, sa)

En annan trend vi skulle vilja delge er är utbudet av pedagogiska spel. Till skillnad från några av de, låt säga, mindre lyckade satsningarna i slutet av 90-talet så verkar spelmarknadens aktörer på allvar ha fått upp ögonen för skolans verksamheter igen. Allt fler spel går att köra direkt i webbläsaren och ingen installation behövs således. En annan fördel med webbaserade spel är att problemet med ständiga uppdateringar i många fall kan förbigås. Ett av spelen som vi tyckte stack ut var ”Virtuell hållbar energi” som lämpar sig för grundskolans senare år och gymnasiet. Spelet handlar, som titeln antyder, om hur vi bäst värnar om vår gemensamma miljö utifrån hållbara energikällor. Vidare var även  LEGO representerade med sina robotar som kan styras digitalt från en dator med tillhörande programvara. Det märktes med all önskvärd tydlighet att skolan är ett område som LEGO har satsat en hel del kraft och resurser på.  För de lägre åldrarna är utbudet av pedagogiska spel ännu större än vad som är fallet för de äldre. Dessbättre verkar mycket av det som visades upp komma på svenska och vara webbaserat. En förvisso ganska dyr men underbar liten mojäng är SKOOG-kuben. Denna lilla apparat är speciellt framtagen för att alla ska kunna spela musik på en mängd olika instrument. Vi rekommenderar en liten tur till deras hemsida.

SKOOGmusic - alla kan spela allt om man tror på tillverkaren . Foto: AV-centralen (CC, by, sa)

 

 

 

 

 

 

Helhetslösningar

De riktigt stora drakarna var naturligtvis representerade på BETT. Sammantaget kan man säga att hårdvaran i allt högre utsträckning har bättre stöttålighet, längre garantitider och batteritider. Detta i kombination med olika helhetslösningar där man i korthet kan säga att alla lovar i princip nästan allt för sina kunder. Även programvaror och lärplattformar lovar att täcka in allt du behöver och dessutom på ett sätt som alla kan använda sig av. Det händer så otroligt mycket inom detta område just nu att det vore förmätet av oss att försöka beskriva dem alla i detta forum. Efter tre intensiva dagar på BETT kan vi med gott fog säga att det är användarvänlighet i kombination med ett estetiskt tilltalande användargränssnitt som ligger i tiden. Inget ont i det, men vi måste fortsatt vara kritiska och sätta eleven i fokus, eller hur?

tisdag, april 26th, 2011

Peters resa

Peter Skoog, pedagog på Liljeborgsskolan delger sina tankar efter TeachMeet.
För några veckor sedan var jag på Sydsveriges och mitt första TeachMeet. En mycket inspirerande sammankomst av pedagoger rörande, ja lärande och it.

En liten tanke slog ner ganska kraftfullt i mig; nu händer det, tänkte jag, nu kommer genombrottet för olika digitala lösningar i vardagen och i skolans värld. Vilka möjligheter!

Men ganska snabbt, när jag tittade runt i lokalen, tänkte jag vidare att för dessa människor så hände det nog för länge sedan. Tror inte det var en enda utan laptop där. Och för många så har detta nedslag av digital insikt inte skett, inte i positiv bemärkelse i alla fall och utan känslan av att man inte hänger med. Men för mig så blev det onekligen så att NU HÄNDER DET!

För någon månad sen öppnade jag en profil på facebook, där jag tänkte bli ”vän” med elever som det heter. Har en privat som jag tänkte hålla privat. Dels av inspiration av två andra lärare på skolan som startat egna profiler. Men för mig så var iden att jag skulle kunna hålla kontakten med skolan och mina elever när jag är tjänstledig för studier de närmsta 8 månaderna. Eleverna har visat intresse för mina andra resor till de svenska fjällen, och nu ska jag upp och studera de arktiska miljöerna i Abisko och på Grönland.

Jag ser det som ett fantastiskt tillfälle att kunna förmedla nyfikenhet, kunskapstörst och forskning, ja öppna dörren till en ny värld för många om inte de flesta eleverna.

Denna inre drivkraft att förmedla något är för mig större än den känslan av rädsla som jag kan känna mot att komma nära in på eleverna ute på facebook. Än så länge bara en känsla, då jag inte mött på något som skulle vara avskräckande i ett möte med eleverna på deras hemmaplan.

Under TeachMeet mötet sa jag till några kollegor, varför skall jag vara tjänstledig just nu, vilken kraft man fick på mötet att våga ge sig in på okänd digital mark. Men jag bestämde mig också ganska omgående att inspirationen kan jag även använda nu när jag ska ut på min utbildning. Jag beslöt mig också för att skapa en blogg för eleverna, vidarelänkad till facebook. Mycket efter en idé av mediepedagogerna på Gunnesboskolan i Lund.

På Gunnesboskolans sida/blogg www.finboken.wordpress.com publicerar eleverna sina renskrivna laborationsrapporter eller nyinspelade filmredovisningar om veckans experiment. Tänk vad stolta och modiga eleverna måste vara för att lägga ut något som alla kan se på nätet, alla kanske inte tittar på det men jag tror nog att en del kompisar och föräldrar tar sig en titt på vad eleverna gör.

För de som är intresserade att följa mitt äventyr i den arktiska världen eller den digitala världen är hjärtligt välkomna att besöka mig på www.naturvetenskapiskolan.wordpress.com.
Kanske du vill vara en del av resan så skriv gärna någon kommentar till mina inlägg.

Gästskribent: Peter Skoog Liljeborgsskolan 7-9, Trelleborg

onsdag, april 7th, 2010

Vad är en blogg?

 

http://www.commoncraft.com/blogs