Archive for UR

torsdag, september 6th, 2012

Filmer om mobbning och gruppdynamik för lågstadiet

Left of the dial, AV-Media, CC-BY-NC-SA

Film är ett utmärkt sätt att använda för att lättare kunna närma sig svåra frågor som handlar om mobbning, relationer, utanförskap och gruppdynamik när det gäller yngre barn som kan ha svårt att diskutera dessa saker utan att ha något konkret att hänga upp diskussionen på. En film flyttar också själva frågan från dem själva och man kan diskutera utifrån fiktiva karaktärer istället för att riskera att skuldbelägga någon inom den egna gruppen.

Filmerna nedan kan tjäna som en bra utgångspunkt för klassens eller skolans arbete kring dessa viktiga frågor.

Vem?

Stina Wirséns underbara böcker för de minsta har blivit film!

”Vem-filmerna är små filmer om stora känslor och handlar om Lilla nalle och hennes kompisar som leker, bråkar, tävlar och gosar. Berättelser om att komma bort, vara bäst, spika sig på näbben eller att vara ful för att man är gul. Det är varma historier med goda slut för de allra yngsta.”

I serien är de framförallt film nummer 3, Vem är arg? och film nummer 4, Vem är söt? som behandlar dessa frågor även om de andra också är ytterst sevärda och rekommenderas varmt.

Vem är arg?

Nalle bygger med klossar och katten vill vara med. Det får han inte. Nalle slår katten, som biter tillbaka och båda blir ledsna.

Vem är söt?

Djuren retas och säger att katten är ful. Gult är fult, tycker de. Då kommer den gula fågeln. Han tycker att de andra är fula.

Vem? strömmande på SLI

Filmhandledning från Filmcentrum

The quiet one

”I en skola utanför Stockholm går det barn från hela världen. De har alla nyligen kommit till Sverige och ska lära sig svenska innan de slussas ut i vanliga klasser. Den som senast anlänt och varken kommit in i språket eller gemenskapen är Maryam. Hon är sex år och har flytt med sin mamma från Iran. Filmen följer hennes kamp för att greppa språkets mysterier och hitta en plats i allt det nya. Det är vinter och Maryam kommer för första gången i kontakt med snö, fiskbullar och pepparkaksgubbar. Hur kan man uttrycka sig och hitta en vän om man saknar orden?”

The quiet one är en fin dokumentär om Maryams försök att finna vänner och övervinna de språkliga hinder som sätter käppar i hjulen. Sevärd för både barn och vuxna.

The quiet one strömmande på SLI

Mobbning i fokus: Lågstadiet – Harry och Mila

“Harry och Milla är bästa vänner, men en dag kommer en ny flicka till klassen, Märta. Milla och Märta blir bästisar, Milla förändras och verkar inte vilja vara Harrys kompis längre. När Harry frågar om han får vara med puttar Milla honom. Ingen annan i klassen verkar se något. Filmen är berättad ur Harrys perspektiv och visar hur det kan kännas när man inte får vara med och leka, trots att man inte har gjort något fel. Den visar också hur mycket trevligare det blir när alla får vara med. ”

Harry och Mila strömmande på SLI

Filmhandledning

Kompissatelliten

”Programserie som tar upp frågor kring empati för 6-9 åringar. I fantasifulla filmer som bygger på sagor påhittade av barnen själva, möter vi till exempel älgen som känner sig utanför, den retsamma häxan och geten som överger sina vänner. Efter filmerna träffar vi barn som funderar vidare kring temat i filmen och som ritat teckningar på temat. Vi hälsar också på i teckningarna som med hjälp av en animatör fått liv.”

Seriens olika delar behandlar bl.a. vänskap och svek, bråk och försoning, grupptryck och hur man är en schysst kompis.

Seriens alla delar strömmande på SLI

Vara vänner

”Hur säger man ifrån när någon är dum? Varför är vissa människor så rädda för dem som är annorlunda? Kan man vara taskig utan att förstå det själv? Vi får se berättelser om empati, kompisskap och mod – det handlar bland annat om att vara ny i klassen, att vara olik sina kompisar och att hamna utanför. I berättelserna möter vi både mobbningsoffer, förövare och den som passivt ser på. Historierna ser ut att sluta olyckligt ända tills rollfigurerna inser att de kunde ha handlat annorlunda och får chansen att ge berättelsen ett bättre slut. Vad händer när vi backar bandet och låter alla som är med vara lite schysstare, och lite modigare?”

URs serie innehåller åtta delar samt en kort filmad handledning för pedagoger.

Hela serien på UR

Filmhandledning från UR

Rekommenderade filmer i serien som kretsar kring dagens ämne är:

Bella säger ifrån

”Snälla Bella säger aldrig ifrån och hamnar aldrig i bråk. Men hon mår dåligt när hennes kompis Wilma retar klasskamraten Oscar för hans röda hår. Wilma kallar Oscar för ”Rödluvan” och säger att det bara är på skoj, men Bella ser att Oscar inte tycker att det är roligt. När klassen har julpyssel går Wilmas skämt för långt.”

Bella säger ifrån strömmande på UR

Benny är en mobbare

”Benny är alltid arg i skolan. Han retas, slåss och förstör. Klasskompisarna tycker att han är jobbig, och fröken bara skäller. Men hemma är Benny ledsen. Där får han ofta skäll av sin pappa. Det är som om pappa inte tycker att Benny gör någonting rätt. Benny känner sig alltid värdelös och inuti honom växer en glödande klump av ilska.”

Benny är en mobbare strömmande på UR

Ida är utfryst

”En berättelse om mobbning. Ida är åtta år och går i andra klass. Varje dag när hon går till skolan har hon ont i magen eftersom Agnes och Marissa aldrig låter henne vara med när de umgås. De tisslar och tasslar bakom hennes rygg och suckar när hon frågar vad de gör. Just idag får Ida veta att Agnes ska ha disco, och att alla utom Ida är bjudna.”

Ida är utfryst strömmande på UR

måndag, april 23rd, 2012

Filmtips #5 – Europas extremister

Neighbor, neighbor, AV-Media (CC-BY-SA-NC)

Dokument utifråns söndagsdokumentär igår var Europas extremister, en genomgång av de ökande högerextrema stämningarna som sveper genom Europa.

”Fransk dokumentär från 2012. Över hela Europa växer populistiska och främlingsfientliga rörelser. I skuggan av den ekonomiska politiken får de allt större inflytande. Kvällens program besöker Ungern, Frankrike, Storbritannien och Tyskland där hela samhällen präglas av hat och våld mot utlänningar.”
En mycket sevärd och tyvärr högaktuell dokumentär att använda i samhällskunskapsundervisningen, när man diskuterar värdegrundsfrågor och när man diskuterar medias påverkan. De franska högerextremisterna är extremt duktiga på att använda social media (Facebook, Youtube osv.) i sin propaganda och når ut till miljoner. Breivik skapade egna propagandafilmer att använda i sitt ”korståg”. Temat är vidare aktuellt i samband med Breivikrättegången och det franska valet där de högerextrema vann mark. Det skulle således ligga bra i tiden att använda lektionstid för att analysera och diskutera dessa rörelser och deras samhälleliga påverkan.

På SLI finns massor av relaterat strömmande material kring Breivik och högerexstremismen i Europa. Länkar och korta beskrivningar av programmen följer nedan.

UR Samtiden – Före och efter 22 juli : Högerextremism och Utøya

Om högerextremismens utveckling och koppling till terrorattentaten den 22 juli. Vad gynnar den och vad kan man göra för att bekämpa den? Har islamofobin blivit den nya antisemitismen? Ett samtal mellan Lisa Bjurwald, journalist och författare med fokus på rasism, och Daniel Poohl, chefredaktör på Expo. Inspelat den 25 januari 2012. Arrangörer: Natur och kultur, Expo och ABF Stockholm.

En bok, en författare : Christoph Andersson

Sextio år efter andra världskrigets slut och nazismens sammanbrott är extremhögern tillbaka. De syns i såväl små som stora parlamentariska församlingar, ända från kommunalfullmäktige i Södertälje till tyska delstatsparlamentet och självaste EU-parlamentet i Bryssel. Men den moderna extremhögerns politiska mål är inte att få egen majoritet, utan att bli vågmästare. I boken Från gatan in i parlamenten skildrar journalisten Christoph Andersson det politiska spelet med svenska och tyska nationaldemokrater som exempel. Hur ser deras strategi ut? Hur kan de bemötas? Christoph Andersson intervjuas av Karin Andersson.
Kära medborgare : Muslimer mot extremism

Jennie Dielemans beger sig till förorten Rinkeby, där hon hört talas om att ungdomar rekryteras till islamistiska nätverk. Jennie möter Kadafi Hussein som är ungdomsledare i Rinkeby. Han bedriver en envis kamp mot islamistgruppen Al-Shabaab. Han demonstrerar, gör raplåtar och har tagit offentlig ställning mot dem, men priset för detta har varit högt. Kadafi berättar att han har hotats till livet. Mohammed Amin Kharraki på förbundet Unga Muslimer, tycker att det är rätt att ta ställning mot Al-Shabaab, men visar också på de olyckliga konsekvenser det kan få. Han menar att debatten om extremism i förorten kan skapa högerextremism och drabba oskyldiga människor, både muslimer och förortsbor.
UR Samtiden – Bok och bibliotek 2011 : Rasister på frammarsch

Högerextrema krafter växer sig starkare i nästan alla europeiska länder. I Tyskland och på många andra håll finns starka antimuslimska stämningar. Den tyske författaren Thomas Steinfeld menar att den radikala nationalismen finns på både vänster- och högersidan. I samtal med journalisten och författaren Lisa Bjurwald diskuterar han utvecklingen av ultrahöger, islamofobi och rasism. Båda ser att extremhögern blivit en del av den politiska mosaiken i samhället, som ett slags nytt avantgarde. Arrangörer: ABF Stockholm och Friedrich Ebert Stiftung.

En bok, en författare : Niklas Orrenius

I Malmö kastas antisemitiska glåpord efter en ortodox rabbin. I Tomelilla haglar stenar över en ung slöjklädd mamma. I Kattarp attackeras en flyktingfamiljs hem av en hatisk mobb. Intill familjens hus klottrar någon: Sverige forever in my heart. I det ödsliga gränslandet mellan USA och Mexiko patrullerar beväpnade krigsveteraner för att avhysa de papperslösa som är villiga att offra livet för att fly norrut. I Guantánamo väntar både interner och fångvaktare på att något ska hända. I Sverige forever in my heart har Niklas Orrenius, reporter på Sydsvenskan, samlat ett tjugotal reportage om gemenskap, främlingsfientlighet, utanförskap och intolerans. Intervjuare: Bengt Westerberg.

En bok, en författare : Magnus Linton

I De hatade av Magnus Linton kommer extremismens måltavlor till tals. I ett skrämmande reportage om terrorattentat mot mångfaldens försvarare tecknar Linton ett porträtt av en krisande kontinent där särskilt tre länder nyligen har skakats om: Norge, Ungern och Nederländerna. Hur har tillvaron förändrats i de länder där främlingsfientliga partier nu sätter tonen? Magnus Linton är kulturjournalist och författare och har de senaste åren rapporterat om Latinamerikas nya vänstervåg. Intervjuare: Anita Kratz.

UR Samtiden – 100 dagar efter Utøya

Paneldiskussion. Den 22 juli 2011 drabbades Norge av det mest fruktansvärda terrordåd som ägt rum på nordisk mark i modern tid när Anders Behring Breivik sprängde en bomb i Oslo och begick massmord på Utøya. Här ställs frågorna – hur har Sverige förändrats? Hur har det politiska landskapet förändrats efter attackerna? Har media påverkats på längre sikt av det som hänt? Ser hotbilden mot Sverige ut precis som innan? Medverkande: Mona Sahlin, före detta socialdemokratisk partiordförande och vice statsminister samt ledamot i antirasistiska stiftelsen Expos styrelse; Magnus Norell, forskare på Försvarets forskningsinstitut; Lisa Bjurwald, journalist, före detta ledarskribent vid Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt författare av Europas skam; Petter Hojem, ansvarig koordinator för Fores migrationsprogram. Moderator: Martin Ådahl, chef för Fores. Inspelat den 2 november 2011. Arrangör: Fores tankesmedja.

UR Samtiden – Före och efter 22 juli : ”Vi och dom” i Europa

Vilken roll har extremhögern i Europa? Hur har de främlingsfientliga partierna vuxit fram? Hur påverkades högerrörelsen av terrorattentaten i Norge 2011? Och vem är den andre? Samtal mellan Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg, journalister och författare med fokus på extremnationalistiska rörelser. De har bland annat skrivit boken Krutdurk Europa, där de granskar främlingsfientliga partiers ställning i några europeiska länder. Moderator: Björn Linnell. Inspelat den 19 januari 2012. Arrangörer: Natur och kultur, Expo och ABF.

UR Samtiden – Efter 22 juli : Totalitära ideal och politisk nätdebatt

Anders Behring Breviks idealsamhälle är ett Europa som rensats på muslimer. Tiotusentals meningsmotståndare ska avrättas och andra grupper låsas in i getton. Kvar står ett auktoritärt och patriarkalt samhälle som med våld och terror styrs av en elit – en tempelriddarorden. Det säger professorn i historia Øystein Sørensen som läst Anders Behring Breiviks så kallade manifest. Det närmaste Breiviks modell man kommer bland existerande samhällen, är ironiskt nog det islamistiska Iran, säger Øystein Sørensen. Professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Eli Skogerbø talar om politiska nätdebatter.

Centralt innehåll Samhällskunskap LGR11 årskurs 7-9

  • Temat spänner över stora delar av det fastställda innehållet i kursen och är tacksamt att använda sig av i undervisningen.
  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Centralt innehåll Samhällskunskap 1b GY11

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
    De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

 

 

 

 

måndag, april 16th, 2012

Statistik, sannolikhet, födelsedagar och strumpor

President Lincoln’s secretary
Whose name was Kennedy
Advised him not to go to the theater
President Kennedy’s secretary
Whose name was Lincoln
Advised him not to go to Dallas

John Wilkes Booth shot Lincoln
In a theater and ran to a warehouse
Lee Harvey Oswald shot Kennedy
From a warehouse and ran to a theater

The names Lincoln and Kennedy
Each contain seven letters
The names Andrew Johnson
And Lyndon Johnson each
Contain thirteen letters
The names John Wilkes Booth
And Lee Harvey Oswald
Each contain fifteen letters

Så sjöng Buddy Starcher i sin hit History repeats itself från 1966 som klättrade högt på topplistan (Youtube, Spotify). Han sätter här omedvetet fingret på vår hjärnas dåliga förmåga att hantera statistik och sannolikhet. Denna oförmåga och vår tilltro till auktoriteter gör att mumbu jumbu som 9/11-konspirationsteorier och dylikt får ett stort genomslag. Filmen Loose Change vars premiss var att USA själva hade iscensatt attentatet fick ett enormt genomslag för något år sen och diskuterades nog i många klassrum runt om i Sverige. Hur bemöter man dessa typer av filmer som bygger på att presentera okontrollerbar ”fakta” samt spela vår oförmåga att förstå sannolikhetslära?

Vi tror man måste jobba mycket med dessa typer av kompetenser i skolan. Utan att förstå grunderna i statistik och sannolikhetslära så saknar man verktygen för ett källkritiskt tänk.

Prova att göra nedanstående tankeövning!

Du har i din strumplåda tio par blå strumpor och tio par röda strumpor. Med ljuset släckt, hur många strumpor måste du ta ur lådan för att vara säker på att få två i samma färg?

Rätt svar är tre, vilket är självklart när man tänker efter ett varv till även om det initialt känns fel och man vill svara 21.

Ett annat klassiskt sannolikhetsexempel som man ofta resonerar fel kring är det som kallas för födelsedagsparadoxen. I en slumpmässigt utvald grupp på 23 personer? Hur stor är chansen att två stycken fyller år samma dag? Rätt svar är 50 %. är det en grupp på 57 så är det 99 % sannolikhet. En trevlig och enkel förklaring till hur det går till hittas på better explained. Vill du läsa mer om problemet och andra logiska kullerbyttor rekommenderas ett besök på David Nessles eminenta blogg.

Ett annat känt exempel är det som kallas för Monty Hall-problemet och har följande premiss:

  • I ett tävlingsprogram finns det tre dörrar att välja mellan. Bakom dom gömmer det sig två getter och en bil.
  • Du väljer en dörr (vi kallar den dörr A) och hoppas på att få bilen.
  • Programledaren Monty Hall öppnar en av de andra dörrarna bakom vilken det alltid finns en get

Vilken dörr väljer du? Spelar det någon roll om du står kvar vid ditt val eller byter dörr? Förvånansvärt nog är inte oddsen 50-50 vilket man gärna tror. Byter du dörr är chansen att vinna 2/3! Prova själv och läs den matematiska förklaringen här.

På SLI finns det ett antal kortare program att strömma som behandlar statistik och sannolikhet. Använd dem gärna som ett del av temat.

Jorden är platt – Matematik : Är det sannolikt att statistiken ljuger mer än ett pokerfejs?

Vi tar reda på hur statistiken hanteras på TCO, Statistiska Centralbyrån och i våra dagstidningar. Vi får också veta hur man räknar ut sannolikheten för att en båt ska krascha in i ett hus som ska byggas vid vattnet, och hur sannolikhetsteorin påverkar din försäkringspremie. Anna Charlotta lägger korten på bordet på ett närliggande casino och lär sig spelteorins olika regler. Till sin hjälp har hon spelspecialisten Dan Glimne.

En bok, en författare : Kristoffer Ahlström

Varför dog 1500 personer i onödan i biltrafiken efter den 11 september 2001? Vad har FBI-agenter gemensamt med barn till alkoholister? Och vad fick författaren George Orwell att börja utöva svart magi? Med Magkänslans anatomi vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Magkänslan leder oss ofta fel. Vår vardag har få likheter med det nomadiska savannliv där den utgjorde skillnaden mellan liv och död. Därför är vi är hopplösa på att bedöma risker, förstå enkel sannolikhetslära och avslöja lögnare. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Kristoffer Ahlström intervjuas av Mattias Österlund.

En bok, en författare : Colette van Luik

I Vem är Svensson? närmar sig journalisten Colette van Luik svenskarnas vanor och värderingar genom samtal med bland andra etnologer och genomsnittsfamiljer samt en mängd tabellmetrar med statistik. Vem är denna Medelsvensson? Intervjuare: Marika Griehsel.

onsdag, februari 10th, 2010

När förlät vi Bert Karlsson? U101168

Välkomna nästan allihopa är en serie i sju delar om främlingsfientlighet i Sverige.

Musse och Doreen undersöker frågor som: hur tänker en rasist, kan etniska grupper leva sida vid sida, varför går det trender i hur olika invandrargrupper uppfattas, hur är det i Norge, varför är svenskar rädda för muslimer och vem bestämmer vem som får bo i Sverige?

Kika på första delen: När förlät vi Bert Karlsson? genom att logga in med dina sli.se uppgifter.

Det verkar som att främlingsfientlighet blir allt mer accepterat. Som exempel på detta tar Musse Hasselvall upp Bert Karlsson som idag är en folkkär kändis och medverkar i vart och vartannat tv-program. På 1990-talet var han partiledare för Ny Demokrati – ett populistiskt parti som fick stora framgångar genom att uttrycka sig främlingsfientligt. Har folk glömt bort det, eller har allt blivit förlåtet?

onsdag, februari 10th, 2010

Max 1800-tal: Rasismens århundrade U101060

1800-talet var en tid av ekonomisk framgång för Europa.

En förklaring till detta är kolonialismen som lät européerna kontrollera handeln i stora delar av världen. Koloniseringen motiverades med att rasismen gjordes till vetenskap och att man genom att föra ut kristendomen till de koloniserade folken skulle kunna frälsa världen. Den största kolonialmakten var Storbritannien som vid seklets mitt styrde över mer än hälften av alla människor på jorden. Rasism fanns även i Europa. Judarnas frihet ökar under århundradet men antisemitismen ändrar karaktär och blir rasistisk snarare än religiös. Detta blir grogrunden för de förödande krig som ska dominera första hälften av 1900-talet.

U101060-06

fredag, januari 29th, 2010

Strömmande media om droger

Skolfront : Knark
U100680-05
Landskrona är först i landet med att vilja införa drogtester på högstadiet. Johan, en till synes vanlig kille som kombinerar skoldagen med business. Han säljer knark till sina klasskamrater på skoltid, efterfrågan är stor och kommersen pågår mitt framför näsan på skolans lärare. Trots att nästan alla elever vet vilka som säljer knarket, har skolan svårt att stoppa försäljningen.

Ramp : Om droger
U21134-04

Absolut beroende – en serie om beroende i flera delar
U101187
Serien sänds på tv under våren och är tillgänglig efter sändning via sli.se

Fler filmer hittar du genom att söka i vårt bokningsystem

onsdag, januari 20th, 2010

2:a världskriget & förintelsen

Vi märker att det just nu frågas om filmer under temat andra världskriget och förintelsen.

Den 27 januari är den också den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.

Levande historia ger information via sin webbplats www.levandehistoria.se

Glöm aldrig detta W1010


 

SHOAH – Förintelsen W1254


 

Judarna – ett folks historia W1266


 

All rätt i världen : Varför mänskliga rättigheter? U100752-01



Skådeplats Europa : 1942 – Buchenwald U101266-16
Arbetarna på företaget visste mycket väl vad ugnarna användes till och kunde från sina fönster se röken stiga från lägret. Gör det dem medskyldiga till det som hände?


 

onsdag, januari 20th, 2010

Naturkatastrofer: Om jordbävning (U21440-02)

Katastrofen i den Haiti är ett faktum. En kraftig jordbävning med en magnitud på 7.0 på Richterskalan ägde rum i förra veckan och förstörde vägar, hamnar och flygplatsen i huvudstaden Port-au-Prince. Förödelsen är enorm i ett redan fattigt land.

Den 17 januari 1995 drabbades storstaden Kobe i Japan av en mycket kraftig jordbävning.

Ögonvittnen berättar om hur de upplevde katastrofen och hur de bearbetat den. Och hur har myndigheterna agerat för att bättre kunna förutsäga och mildra en ny förödelse?

För att se programmet direkt, logga in med hjälp av dina sli.se uppgifter.

 

Fler program om naturkatastrofer

fredag, januari 15th, 2010

Nytt från Utbildningsradion

I en så kallad svart låda, med kulisser från cirkuskiosken och ett tak där lamporna känns som fler än himlens alla stjärnor deltog AV-Centralen i UR:s medieinfodagar.

Nedan sammanfattas några av de punkter som togs upp.

 

UR, public serviceföretaget Utbildningsradion är den största aktören på marknaden för utbildningsprogram i Sverige. Deras program sänds i SVT och i Kunskapskanalen. UR står inför stora förändringar, med ny ledning och organisation. 

 

Du har genom AV-Centralens bokingstjänst sli.se tillgång till UR:s program i god kvalité via strömmande media. Programmen går också att beställa som DVD.

 

UR marknadsför sina program via hemsidan www.ur.se, som också fungerar som portal för programmen och de ämnen de tar upp.

 

Välkomna nästan allihopa med Doreen och Musse, är ett exempel på program som stöds av en genomtänkt och sammansatt hemsida om främlingsfientlighet. I temat ingår även Max-1800-tal om rasism och serien rasismens historia.

 

Programmen ingår i ett koncept, och de finns också på webben för den tid rättigheter stöds och går att se på UR-play.

 

UR satsar inför valet 2010 så håll utkik efter deras program, snart finns en sida  färdig som ingång till valet.

 

UR satsar även på kortfilm som språkfilm, en fin och viktig serie om mobbing bland små barn som ”Vara vänner”, bevaka Sverige under titeln UR Samtiden, en serie om hur vi sedan den den elfte september förändrat synen på tortyr och vad det orsakar, litteratur satsningar som en författare, en bok och sida upp och sida ned.

 

En humoristisk tvist på mänskliga rättigheter ger radioprogrammet mifforadio som spelas in i Malmö. Vill du istället kika på våra djur i nära, kolla in förskoleprogrammet NäraNatur.

 

Efterfrågad har också varit serien om att flytta hemifrån som lånar dokussåpans språk.

 

I jakten på språket ligger fokus på Sveriges fem officiella minoritetsspråk och i family Foster utforskars hur och varför engelskan blev vår tids världsspråk.

 

Programmet presenterades  av UR.skeppets nye kapten Erik Fichtelius.

tisdag, november 17th, 2009

Om rasism & främlingsfientlighet

Kolla in UR:s sida, främlingsfientlighet som tar upp rasism och främlingsfientlighet.

Serierna går att se som strömmande media från AV-Centralen när de sänts eller låna som DVD eller VHS.

Välkomna nästan allihopa

Rasismens historia

Logga in med dina uppgifter du använder för att se strömmande eller boka film på sli.se och se första avsnittet av ”Välkomna nästan allihopa”.

 

Kolla också in Expo.

Expo – demokratisk tidskrift

Föreläsningar att beställa från Expo