Archive for Utbildningsfilm

torsdag, september 6th, 2012

Filmer om mobbning och gruppdynamik för lågstadiet

Left of the dial, AV-Media, CC-BY-NC-SA

Film är ett utmärkt sätt att använda för att lättare kunna närma sig svåra frågor som handlar om mobbning, relationer, utanförskap och gruppdynamik när det gäller yngre barn som kan ha svårt att diskutera dessa saker utan att ha något konkret att hänga upp diskussionen på. En film flyttar också själva frågan från dem själva och man kan diskutera utifrån fiktiva karaktärer istället för att riskera att skuldbelägga någon inom den egna gruppen.

Filmerna nedan kan tjäna som en bra utgångspunkt för klassens eller skolans arbete kring dessa viktiga frågor.

Vem?

Stina Wirséns underbara böcker för de minsta har blivit film!

”Vem-filmerna är små filmer om stora känslor och handlar om Lilla nalle och hennes kompisar som leker, bråkar, tävlar och gosar. Berättelser om att komma bort, vara bäst, spika sig på näbben eller att vara ful för att man är gul. Det är varma historier med goda slut för de allra yngsta.”

I serien är de framförallt film nummer 3, Vem är arg? och film nummer 4, Vem är söt? som behandlar dessa frågor även om de andra också är ytterst sevärda och rekommenderas varmt.

Vem är arg?

Nalle bygger med klossar och katten vill vara med. Det får han inte. Nalle slår katten, som biter tillbaka och båda blir ledsna.

Vem är söt?

Djuren retas och säger att katten är ful. Gult är fult, tycker de. Då kommer den gula fågeln. Han tycker att de andra är fula.

Vem? strömmande på SLI

Filmhandledning från Filmcentrum

The quiet one

”I en skola utanför Stockholm går det barn från hela världen. De har alla nyligen kommit till Sverige och ska lära sig svenska innan de slussas ut i vanliga klasser. Den som senast anlänt och varken kommit in i språket eller gemenskapen är Maryam. Hon är sex år och har flytt med sin mamma från Iran. Filmen följer hennes kamp för att greppa språkets mysterier och hitta en plats i allt det nya. Det är vinter och Maryam kommer för första gången i kontakt med snö, fiskbullar och pepparkaksgubbar. Hur kan man uttrycka sig och hitta en vän om man saknar orden?”

The quiet one är en fin dokumentär om Maryams försök att finna vänner och övervinna de språkliga hinder som sätter käppar i hjulen. Sevärd för både barn och vuxna.

The quiet one strömmande på SLI

Mobbning i fokus: Lågstadiet – Harry och Mila

“Harry och Milla är bästa vänner, men en dag kommer en ny flicka till klassen, Märta. Milla och Märta blir bästisar, Milla förändras och verkar inte vilja vara Harrys kompis längre. När Harry frågar om han får vara med puttar Milla honom. Ingen annan i klassen verkar se något. Filmen är berättad ur Harrys perspektiv och visar hur det kan kännas när man inte får vara med och leka, trots att man inte har gjort något fel. Den visar också hur mycket trevligare det blir när alla får vara med. ”

Harry och Mila strömmande på SLI

Filmhandledning

Kompissatelliten

”Programserie som tar upp frågor kring empati för 6-9 åringar. I fantasifulla filmer som bygger på sagor påhittade av barnen själva, möter vi till exempel älgen som känner sig utanför, den retsamma häxan och geten som överger sina vänner. Efter filmerna träffar vi barn som funderar vidare kring temat i filmen och som ritat teckningar på temat. Vi hälsar också på i teckningarna som med hjälp av en animatör fått liv.”

Seriens olika delar behandlar bl.a. vänskap och svek, bråk och försoning, grupptryck och hur man är en schysst kompis.

Seriens alla delar strömmande på SLI

Vara vänner

”Hur säger man ifrån när någon är dum? Varför är vissa människor så rädda för dem som är annorlunda? Kan man vara taskig utan att förstå det själv? Vi får se berättelser om empati, kompisskap och mod – det handlar bland annat om att vara ny i klassen, att vara olik sina kompisar och att hamna utanför. I berättelserna möter vi både mobbningsoffer, förövare och den som passivt ser på. Historierna ser ut att sluta olyckligt ända tills rollfigurerna inser att de kunde ha handlat annorlunda och får chansen att ge berättelsen ett bättre slut. Vad händer när vi backar bandet och låter alla som är med vara lite schysstare, och lite modigare?”

URs serie innehåller åtta delar samt en kort filmad handledning för pedagoger.

Hela serien på UR

Filmhandledning från UR

Rekommenderade filmer i serien som kretsar kring dagens ämne är:

Bella säger ifrån

”Snälla Bella säger aldrig ifrån och hamnar aldrig i bråk. Men hon mår dåligt när hennes kompis Wilma retar klasskamraten Oscar för hans röda hår. Wilma kallar Oscar för ”Rödluvan” och säger att det bara är på skoj, men Bella ser att Oscar inte tycker att det är roligt. När klassen har julpyssel går Wilmas skämt för långt.”

Bella säger ifrån strömmande på UR

Benny är en mobbare

”Benny är alltid arg i skolan. Han retas, slåss och förstör. Klasskompisarna tycker att han är jobbig, och fröken bara skäller. Men hemma är Benny ledsen. Där får han ofta skäll av sin pappa. Det är som om pappa inte tycker att Benny gör någonting rätt. Benny känner sig alltid värdelös och inuti honom växer en glödande klump av ilska.”

Benny är en mobbare strömmande på UR

Ida är utfryst

”En berättelse om mobbning. Ida är åtta år och går i andra klass. Varje dag när hon går till skolan har hon ont i magen eftersom Agnes och Marissa aldrig låter henne vara med när de umgås. De tisslar och tasslar bakom hennes rygg och suckar när hon frågar vad de gör. Just idag får Ida veta att Agnes ska ha disco, och att alla utom Ida är bjudna.”

Ida är utfryst strömmande på UR

måndag, april 16th, 2012

Statistik, sannolikhet, födelsedagar och strumpor

President Lincoln’s secretary
Whose name was Kennedy
Advised him not to go to the theater
President Kennedy’s secretary
Whose name was Lincoln
Advised him not to go to Dallas

John Wilkes Booth shot Lincoln
In a theater and ran to a warehouse
Lee Harvey Oswald shot Kennedy
From a warehouse and ran to a theater

The names Lincoln and Kennedy
Each contain seven letters
The names Andrew Johnson
And Lyndon Johnson each
Contain thirteen letters
The names John Wilkes Booth
And Lee Harvey Oswald
Each contain fifteen letters

Så sjöng Buddy Starcher i sin hit History repeats itself från 1966 som klättrade högt på topplistan (Youtube, Spotify). Han sätter här omedvetet fingret på vår hjärnas dåliga förmåga att hantera statistik och sannolikhet. Denna oförmåga och vår tilltro till auktoriteter gör att mumbu jumbu som 9/11-konspirationsteorier och dylikt får ett stort genomslag. Filmen Loose Change vars premiss var att USA själva hade iscensatt attentatet fick ett enormt genomslag för något år sen och diskuterades nog i många klassrum runt om i Sverige. Hur bemöter man dessa typer av filmer som bygger på att presentera okontrollerbar ”fakta” samt spela vår oförmåga att förstå sannolikhetslära?

Vi tror man måste jobba mycket med dessa typer av kompetenser i skolan. Utan att förstå grunderna i statistik och sannolikhetslära så saknar man verktygen för ett källkritiskt tänk.

Prova att göra nedanstående tankeövning!

Du har i din strumplåda tio par blå strumpor och tio par röda strumpor. Med ljuset släckt, hur många strumpor måste du ta ur lådan för att vara säker på att få två i samma färg?

Rätt svar är tre, vilket är självklart när man tänker efter ett varv till även om det initialt känns fel och man vill svara 21.

Ett annat klassiskt sannolikhetsexempel som man ofta resonerar fel kring är det som kallas för födelsedagsparadoxen. I en slumpmässigt utvald grupp på 23 personer? Hur stor är chansen att två stycken fyller år samma dag? Rätt svar är 50 %. är det en grupp på 57 så är det 99 % sannolikhet. En trevlig och enkel förklaring till hur det går till hittas på better explained. Vill du läsa mer om problemet och andra logiska kullerbyttor rekommenderas ett besök på David Nessles eminenta blogg.

Ett annat känt exempel är det som kallas för Monty Hall-problemet och har följande premiss:

  • I ett tävlingsprogram finns det tre dörrar att välja mellan. Bakom dom gömmer det sig två getter och en bil.
  • Du väljer en dörr (vi kallar den dörr A) och hoppas på att få bilen.
  • Programledaren Monty Hall öppnar en av de andra dörrarna bakom vilken det alltid finns en get

Vilken dörr väljer du? Spelar det någon roll om du står kvar vid ditt val eller byter dörr? Förvånansvärt nog är inte oddsen 50-50 vilket man gärna tror. Byter du dörr är chansen att vinna 2/3! Prova själv och läs den matematiska förklaringen här.

På SLI finns det ett antal kortare program att strömma som behandlar statistik och sannolikhet. Använd dem gärna som ett del av temat.

Jorden är platt – Matematik : Är det sannolikt att statistiken ljuger mer än ett pokerfejs?

Vi tar reda på hur statistiken hanteras på TCO, Statistiska Centralbyrån och i våra dagstidningar. Vi får också veta hur man räknar ut sannolikheten för att en båt ska krascha in i ett hus som ska byggas vid vattnet, och hur sannolikhetsteorin påverkar din försäkringspremie. Anna Charlotta lägger korten på bordet på ett närliggande casino och lär sig spelteorins olika regler. Till sin hjälp har hon spelspecialisten Dan Glimne.

En bok, en författare : Kristoffer Ahlström

Varför dog 1500 personer i onödan i biltrafiken efter den 11 september 2001? Vad har FBI-agenter gemensamt med barn till alkoholister? Och vad fick författaren George Orwell att börja utöva svart magi? Med Magkänslans anatomi vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Magkänslan leder oss ofta fel. Vår vardag har få likheter med det nomadiska savannliv där den utgjorde skillnaden mellan liv och död. Därför är vi är hopplösa på att bedöma risker, förstå enkel sannolikhetslära och avslöja lögnare. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Kristoffer Ahlström intervjuas av Mattias Österlund.

En bok, en författare : Colette van Luik

I Vem är Svensson? närmar sig journalisten Colette van Luik svenskarnas vanor och värderingar genom samtal med bland andra etnologer och genomsnittsfamiljer samt en mängd tabellmetrar med statistik. Vem är denna Medelsvensson? Intervjuare: Marika Griehsel.

fredag, mars 30th, 2012

Att skriva sig till läsning med dator

Vår i Trelleborg, AV-Media (CC-BY-SA-NC)

Delar av AV Media deltog på Erica Lövgrens föreläsning om att skriva sig till läsning tillsammans med massor av andra intresserade lärare. För en lekman inom området var det väldigt spännande att höra om hennes erfarenheter kring hur Att skriva sig till läsning-metoden fungerar i praktiken. Erica sammanfattade metoden så här: ”Läs-, skriv- och språkutveckling i meningsfulla sammanhang där dialogen är utgångspunkt, elevens eget skrivande är ingången och datorn verktyget”.

Hon har utgått från den norske nestorn på området Arne Trageton som sammanfattar Att skriva sig till läsning med två principer:

  1. Att skriva är lättare än att läsa för 75%
  2. Läsa är lättare om det skrivna är tydligt

Nedan är Ericas orsaker till varför hon anser att det är en så bra metod

  • Att skriva är att inkoda vilket är lättare än att läsa där man avkodar
  • Man knäcker koden tidigare vilket leder till en positiv spiral av självförtroende
  • Skrivaktivitet = läsaktivitet vilket ger tidsbesparing
  • Man tränar inkodning, avkodning och ordbilder samtidigt
  • Ger ett stort utrymme för anpassad undervisning
  • Alla får chansen att uttrycka sig

Om man är intresserad av ämnet så har AV Media precis fått in filmen ”Att skriva sig till läsning – med datorn” som du hittar strömmande här.

Erica Lövgrens sida Skriva sig till läsning.

Artikel från tidningen Datorn I Undervisningen.

Ystad kommun har jobbat med metoden länge, följ pedagogernas arbete här.

 

 

måndag, september 27th, 2010

Konsten att nå fram (W1134)

Vill du bli bättre på att kommunicera och nå ut med ditt budskap? Vill du uppnå dina mål och genomföra effektivare presentationer?

torsdag, september 23rd, 2010

Diskussionsmaterial för tolerans

Våga vara våga mötas
W1168

Hur hanterar vi frågor om livet, kärleken och döden? Hur reflekterar vi kring vänskap, rädsla och ensamhet? Våga vara våga möta ska ses som etterbjudande. Låt dig inspireras av boxens filmer, bilder och ljud som alla bygger på ungdomars egna, personliga berättelser.

Norden i Bio
W1071

Norden i Bio är en satsning för att eleverna ska förbättra sina nordiska språkkunskaper och och kultur med hjälp av ett filmbaserat undervisningsmaterial. Läsåret 2008/2009 vänder sig projektet till 15-19-åringar. Temat är Tolerans. De utvalda filmerna kan vara underlag för diskussioner om kulturell respektive sexuell identitet, fördomar, integrationsfrågor och språk.

torsdag, september 23rd, 2010

Historien vi inte vill komma ihåg

Rasimens historia strömmande media
W1104
W1105
W1106

I denna BBC-producerade dokumentärserie får vi följa hur historien om rasismen utvecklats genom århundradena. Kartläggningen visar inte bara hur starkt knutna olika rasbiologiska idéer är till historiska händelser utan också vilket starkt inflytande dessa föreställningar har haft på den vetenskapliga, kulturella och politiska utvecklingen.
Från 13 år – varje del är ca 50 min.

Max 1800-tal – rasismens århundrade strömmande media
U101060-06
Kolonialismen gjorde Europa rikt under 1800-talet och motiverades bland annat av rasism som gjordes till vetenskap. Även antisemitismen ändrar karaktär och blir rasistisk snarare än religiös.

Rasismens historia strömmande media
U101228
Serie på sex kortare delar för mellanstadiet (högstadie) om rasismens historia. Från Columbus till, kolonialism, nazism och Sveriges behandling av samerna.

Rasismens historia radioprogram strömmande media
L101285
Radioserie på tio delar om rasismens historia. Varje del är ca 18 min.

torsdag, juli 1st, 2010

Ny Utbildningsfilm VT 2010

onsdag, mars 10th, 2010

Tryck i vätskor & gaser och elektrisk ström

Tryck i vätskor och gaser W1140

Vad är vätskor och gaser?  Vad är flytförmåga och densitet? Hur kan ett flygplan kan flyga? I detta programmet undersöker vi vad tryck är för något, hur vätskor beter sig under högt respektive lågt tryck och så kikar vi på Pascals princip och dess betydelse för hur vi använder vätskor och tryck idag. Strömmande

Elektrisk ström W967
Vår värld är laddad av mängder partiklar som kallas elektroner. Det är dem som gör att brödrosten funkar, lamporna tänds och magnifi ka blixtar kan uppstå. Den här fi lmen handlar om hur ström fungerar och mäts, hur man skapar den, vad man kan använda den till. Strömmande

onsdag, mars 10th, 2010

Fyrtakt, diesel & volt som strömmande media

Alessandro Volta och batteriet W881
Det finns många situationer där vi är beroende av lagrad elektricitet. Batterier finns i mobiltelefoner, bärbara datorer, stadtrafiken och ja, de är en del i vårt dagliga liv. Alessandro upptäckte hur en energikälla kan ge kontinerlig ström. Som tack fick han en fysikalisk enhet uppkallad efter sig.


   

Fyrtaktsmotorn W1007
Fyra filmer om hur fyrtaktsmotorn är uppbyggd och fungerar. Filmerna är optimalt anpassade för att tekniskt intresserade ska förstå principerna bakom fyrtaktsmotorn eller Ottomotorn som den även kallas efter uppfinnaren Nikolaus Otto. 2008

Rudolf Diesel och dieselmotorn W882
I början av 1900-talet började ångmaskinerna sakta men säkert försvinna. De ersattes av dieselmotorer som var mindre, mer effektiva och kunde användas var som helst. Mannen som uppfann motorn var ingenjören Rudolf Diesel.


 
Dieselmotorn W1101
Moderna dieselmotorer hittar vi idag på många olika områden där kraft, hållbarhet och lönsamhet efterfrågas. De finns i stora kryssningsfartyg, kraftfyllda byggmaskiner, tunga lastbilar och jordbruksmaskiner. Alla dieselmotorer arbetar enligt samma princip fyrtaktsprincipen. 2008

Teknik & vetenskap U101061
En serie från UR om teknik och vetenskap ur olika aspekter som rymden, energi, forntida teknik, teknik under 1700-talet, ångkraft och IT, kisel, datachip, film, digitala bilder, malm till metall, ozon, klimat, hav och sjö. från 2008.

För att direkt se avsnitten logga in med dina sli.se uppgifter. Vill du gå direkt till bokning och söka själv på strömmande media klicka på länken strömmande media i högerspalt.

måndag, januari 25th, 2010

Nya utbildningsfilmer VT 2010

Vår kropp
w1178
I filmen får vi lära oss allt om huden, skelettet, våra muskler, matspjälkningssystemet, blodomloppet, lungorna och sist men inte minst vårt nervsystem och våra sinnen.

Ljud & Hörsel
w1179
Vad är ljud? Hur uppstår det? I filmen får vi lära oss mer om ljudet i vår omvärld. Ljud skapar sinnesintryck som vi uppfattar med vår hörsel. Vi går igenom ljudvågor, trumhinnan, hörselbenen och hörselsnäckan med mera.

Stora civilisationer

W1180 – Bysantinska riket
På 400-talet efter Kristus behövde man inte längre erövra och plundra för att öka på sina rikedomar. För att bli riktigt förmögen gällde det istället att satsa på handel. Många i den västra delen av världen ville ha saker som bara framställdes i den östra delen av världen, och tvärtom. Men det var enormt långt mellan väst och öst och många faror lurade på vägen. Det fanns bara ett fåtal handelsvägar som förband dessa två världar och de ledde alla genom Konstantinopel. I den här fi lmen får du veta mer om staden Konstantinopel, den imponerande kyrkobyggnaden Hagia Sofi a, kristendomens splittring och det bysantinska rikets fall.

W1181 – Antikens Grekland
Skönhet och dygd var för de gamla grekerna mycket viktigare än att skaffa sig rikedomar i silver och guld, eller att bygga pråliga monument. Det antika Grekland har haft ett stort infl ytande på västerländsk kultur, kanske framför allt vad gäller konst och fi losofi men även idrott. De olympiska spelen startade faktiskt i antikens Grekland. Följ det antika Greklands uppgång och fall, demokratins uppkomst och de grekiska gudarna.

 

W1182 – Indien
Indien uppkom tack vare floden Indus livgivande vatten. Hinduismen är den största religionen i Indien idag, och lever vid sida av buddhismen och islam, vilket har lett till en blandning av olika traditioner och en stor kulturell mångfald. Indien har även präglats av det kastsystem som har delat in människor i en strikt hierarki beroende på vilket kast de fötts in i. Du får också veta mer om floderna Indus och Ganges, om reinkarnation och det magnifika Taj Mahal.

W1183 – Det hebreiska folket
Det finns ett litet folk, som trots århundraden av förföljelser lyckats överleva ända fram till våra dagar. Det är det folk som tidigare kallades det hebreiska folket, men som idag oftare kallas det judiska folket. Den här fi lmen berättar deras historia och längtan till det förlovade landet, det land som Gud gett dem. Vi får bland annat lära oss om den förste hebrén Abraham, Josef som kunde tyda drömmar och Davids kamp mot jätten Goljat.

Just So Darwin Del 1
W1184
Sam, en 7-årig sköldpadda, älskar att höra sin farfar Charlie berätta historier om olika djur och varför djuren är de är. De berättelser som Farfar Charlie berättar har förts vidare till honom genom generationer av sköldpaddor. Det började när en liten sköldpadda hörde dem för många, många år sedan. Varje berättelse har en eller två viktiga idéer baserade på Darwins teorier.

1. Why does the camel like it hot? 2. Why is a polar bear white? 3. Why are crocodiles good hunters? 4. Why is the stick insect like a stick? 5. Why did the ostrich stop flying? 6. Why does an elephant have a trunk?

Just So Darwin Del 2W1185
1. Why does the giraffe have a long neck? 2. Why does the puffer fish puff? 3. Why is the platypus so unusual? 4. Why is the cactus so popular? 5. Why are tortoises different? 6. Why is Lonesome George lonely? 7. What makes an animal special?

Evas Superkoll

Eva Funck ger sig ut i verkligheten för att förklara och berätta om allt det där vi har omkring oss, men inte riktigt vet varför det finns.

W1186 Del 1 -5
Del 1: Skrock. Eva berättar om varför det finns skrock och var olika skrock kommer ifrån. Del 2: Lucia. Eva berättar om varför vi firar lucia och om alla olika traditioner som har smält samman till vår lucia idag. Del 3: Röda stugor. Eva berättar om varför så många hus i Sverige är röda och vad det har med Falu koppargruva och falukorv att göra. Del 4: Jul. Eva berättar om varför vi har firat jul långt innan vi började tro på Jesus, varför det heter jul och var vår nutida tomte kommer ifrån. Del 5: Jeans. Eva berättar om jeansens historia från sjömännens byxor i Genua, via guldruschens San Fransisco, och cow.

W1187 Del 6-10
Del 6: Bokstäver. Eva berättar om hur våra bokstäver uppstod ända sedan hieroglyferna och runorna fram till vårt alfabet idag. Del 7: Dop och namngivarkalas. Eva berättar om varför man döper sina barn i kyrkan och om hur ett namngivarkalas kan se ut. Del 8. Ordspråk. Eva berättar om varför vi har ordspråk och hon berättar också var några av de vanligaste ordspråken kommer ifrån och vad de betyder. Del 9: Halloween. Eva berättar om helgen med Halloween på fredag, Alla helgons dag på lördag och alla döda själars dag på söndag. Hon berättar om historien och bakgrunden till allt detta. Del 10: Slang & svärord. Eva berättar om varför det finns slangord och svärord och hur de har uppstått.

W1188
Del 11: Meter. Eva berättar om varför vi har metern och om hur den kom till en gång i tiden. Del 12: Tack och prosit. Eva berättar om varför man säger ja tack, nej, tack, förlåt, prosit, hej och hejdå. Hon berättar var orden kommer ifrån och egentligen betyder och varför de behövs. Del 13: Jättar och troll. Eva berättar om varför man trodde på jättar och troll förr i tiden och vad ett jättekast är för något. Del 14: Dukningar och bordsskick. Eva berättar om bestickens historia och vad olika dukning med bestick betyder. Del 15: Namns- och födelsedagar. Eva berättar om varför vi firar födelsedagar och namnsdagar. Hon berättar också varför vi har ett personnummer och hur det fungerar.

W1189
Del 16: Bellman. Eva berättar om varifrån Bellmanhistorierna kommer. Del 17: Ordhistoria. Eva berättar om ett antal olika ords ursprung och hur de har förändrats av sin resa genom tid och rum. Del 18: Spöken och döden. Eva berättar om varför vi tror på spöken, vad en själ är för någonting och hur vi bearbetar döden. Del 19: Svenska flaggan. Eva berättar om hur den svenska flaggan har uppstått och varför vi har tre kronor och varför vi hurrar fyra gånger. Del 20: Midsommar. Eva berättar om varför vi firar midsommar och var majstången kommer ifrån.

Medeltiden i Sverige – Förändringarnas tid
W1210
I filmen berättar bonden Erik, som lever under medeltiden om de förändringar som skedde under medeltiden och hur Sverige bildades.

Erik berättar bland annat om hur folket under medeltiden levde, vad de åt och hur de klär sig.

Vi följer med till en medeltida stad, en bondby och en marknad. Erik berättar också om hur Sveriges befolkning delades in i fyra olika grupper; adel, präster, borgare och bönder.

Du får också en genomgång av de olika kungarna och i extramaterialet möter du Heliga Birgitta.

Centrala Europa
W1211
Filmen CENTRALA EUROPA är en av fem filmer i serien VÅRT EUROPA i ämnet geografi. Filmen passar framför allt bra för grundskolans mellanstadium, men också elever på högre stadier kan med fördel ta del av filmen. Filmen ger en överblick över centrala Europa och inspiration för fördjupning.

Genom katastrofen
W1213
Vare sig vi vill eller inte så kommer människor alltid att drabbas av katastrofer och sorg. I filmen får vi se människor som har drabbats av naturkatastrofen Tsunamin och stormen Gudrun. Hur reagerar en människa i en kris? Hur bearbetar man den och hur nyorienterar man sig på ett bra sätt?

I stenålderns tid – Arv och Grim
W1214
När istiden släppte sitt grepp om landet kom de första stenåldersmänniskorna till Sverige. I den dramatiserade kortfilmen får vi följa hur pojken Grim och hans lillebror ger sig ut på jakt. Men jakten går fel, och Grim kommer bort från sin familj. När han tas omhand av en man från en annan by, upptäcker han hur annorlunda de lever. Han har kommit till en bondestensåldersby, där människorna odlar sin mat och håller djur som boskap. Det blir en ny början för Grim och hans familj.

I stenålderns tid
– del 2 Faktafilm om stenåldern

W1215
När istiden släpper sitt grepp om landet kom de första stenåldersmänniskorna till Sverige. Detta är en faktafilm om hur människor levde i en stenåldersby under jägarstenåldern. Vi får se och höra hur man bland annat gjorde eld, lagade mat och skyddade sig från kyla.


Gustav Vasas Barn
Del 3 Broder mot Broder
W1216
Gustav Vasa är död – och hans son Erik den XIV tar över tronen och hans bröder tilldelas hertigdömen. Rivaliteten mellan bröderna visade sig vara stor, och broder kom att ställas mot broder i maktspelet som följde efter faderns död. I filmen får vi följa Eriks regentskap som kantas av psykisk ohälsa och vredesutbrott. Hans utspel drabbar både bröder och adel. Kung Erik blir till slut avsatt. Eriks bror Johan tar då över tronen och styr Sverige. När han dör ärver hans son Sigismund kungatiteln. Men den sista Vasabrodern Karl utmanar sin
brorson om makten.

Stormaktstiden
– En översikt – Från uppgång till fall

W1217
Hur kunde det komma sig att det lilla landet Sverige blev en stormakt under 1600-talet? Historiekännaern Laurentius Cools guidar oss genom en tid då landet Sveriges yta sträckte sig långt ner i Europa. En tid då människor i andra länder flydde när den svenska armén närmade sig. Kungar dog, barn besteg tronen och adelsmän styrde i råden. Att vara människa var inte lätt – vare sig man var rik eller fattig.

Erik och Sigvard
– ett år i småland

W1218
En prisbelönt dokumentär om de folkkära bröderna Erik och Sigvard som lever och brukar sin gård enligt gamla traditioner. Släktgården lämnar de bara i undantagsfall, för att köpa snus och se på kungaparet i stan. Vi får följa de två bröderna under fyra årstider.

Tre familjer i Sydafrika
W1219
Sydafrika är en ung demokrati med ett tungt arv efter apartheid. Sydafrika arbetar på många områden för att utjämna skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. De har genomfört landreformer för att ge de fattiga tillgång till mark för odling och möjlighet att skapa sig bättre liv. I filmen möter vi tre familjer som berättar om sina liv, förhoppningar och tankar inför framtiden.

Vattnets fysik
W1220
Vatten är förutsättning för vårt liv. Vi är omgivna av vatten och använder det dagligen. Men vad är vatten egentligen? Vad har vatten för olika egenskaper? DVD-skivan innehåller 5 filmavsnitt om vatten och vattnets egenskaper. Grundläggande (11-13 år) består av två avsnitt Vattnets olika tillstånd Vattnets anomali Avancerade (13-18 år) består av tre avsnitt Vattnets ytspänning Vattnets elektriska ledningsförmåga Vattnets autoprotolys.

Vattnets kemi
W1221
Vatten använder vi dagligen. Men vad är vatten egentligen? Vad har vatten för olika egenskaper? Fyra avsnitt som tar upp vattenmoleylens uppbyggnad vattnets kovalenta bindningar, dipol och vätebindning, vatten som lösningsmedel.

Europeiska unionen
W1222
Den europeiska gemenskapen EG, som sedan blev den europeiska unionen EU, har steg för steg samlat större delen av kontinentens länder i en gemensam struktur. Idag består EU av 27 länder. Den här integrationen verkade otänkbar för 60 år sedan. Filmen berättar om utvecklingen från 1952 då sex länder inledde ett samarbete i Europeiska kol- och stålgemenskapen till dagens EU.

Världens befolkning
W1223
Idag är världens befolkning 6,7 miljarder. Det kan jämföras med början av 1900-talet då folkmängden var 1½ miljard. Filmen berättar om befolkningsutvecklingen historiskt och hur det ser ut idag då vissa länder har stor befolkningstillväxt och andra minskar i antal. Befolkningsutvecklingen ställer stora krav på planering och hushållning av resurser. Västvärlden och Japan står inför stora problem med en alltmer ålderstigen befolkning.

Berlinmurens fall – från delning till förening
W1224
Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Det är en av de mest betydelsefulla enskilda händelserna under förra århundradet. Muren föll genom det ihärdiga, modiga och fredliga motstånd som det östtyska folket visade. Ingen hade väntat sig att det skulle gå så fort. I mer än 28 år hade muren skilt familjer, vänner och käraste i två delar av samma stad. Det här är den gripande berättelsen om Tysklands delning, muren och upplösningen.

En som alla alla som en
W1225
Det har nu gått två år sedan Sverigedemokraterna vann stort i kommunalvalet i Landskrona. Filmaren Viktor Nordenskiöld har följt ett antal personer i en stad där nästan var femte invånare är född utomlands och där nästan var fjärde invånare röstade på Sverigedemokraterna i senaste valet. Och alla har de en egen historia att berätta och en egen bild av vad Landskrona egentligen är.

Afghanistan – 30 år av krig
W1226
Afghanistan är ett av världens fattigaste länder och mer än 30 års krig har förvärrat situationen. Filmen ger en kort skildring av Afghanistans rika historia men lägger vikten vid de politiska händelserna efter Talibanregimens fall.

Talibanregimens fall och den omfattande internationella närvaron har ändå skapat en möjlighet att återuppbygga landet. Över fyra miljoner afghanska flyktingar har under det senaste halvdecenniet återvänt från grannländerna Iran och Pakistan. Afghanistan står inför utmaningen att byggas upp från grunden och det handlar inte sällan om att skapa helt nya stats- och samhällsstrukturer. Men attacker från militanta islamister ökar och utsätter den internationella närvaron, däribland Sveriges fredsbevarande styrkor, för ett allt större hot.

Irak – från diktatur till demokrati
W1227
I filmen får vi följa en av de mest allvarliga konflikterna i modern tid. Filmen ger inblick i den komplexa vägen att skapa förutsättningar för demokrati i ett samhälle som tidigare varit en av de värsta diktaturerna i världen. Vi får en inblick i Iraks historia, Saddam regimens fall och vi får följa Iraks återuppbyggnad och strävan mot demokrati och trygghet.

Aktie & Börs
W1228
Hur kurser för aktier och hur aktiemarknaden mår är dagliga inslag i tidningar och TV. Varje dag redovisas resultat för olika aktier och det spekuleras om hur aktiemarknaden ska utvecklas. Men vad är aktier och hur fungerar en börs?

Kärlek, Lust & Klamydia
– från lust till olust

W1229
Hur får man klamydia ? Hur var det första gången? Vad är lust och olust? Klamydiafilmen är en film om glädje och lust men också om olust och om att få könssjukdomen klamydia. Följ någran ungdomar som berättar öppenhjärtligt om sina erfarenheter om sex, lust och olust och om deras syn på Klamydia.Och träffa barnmorskan Gunnel Fransson, som berättar om allt som man behöver veta för att klara sig i fall man tror att man har blivit drabbad av klamydia.

Västkusten – en bit av Sverige
W1230
Besök olika platser i landskapen Bohuslän, Västergötland och Halland med den gemensamma nämnaren att de ligger vid västkusten. En landskapsfilm där platserna kopplas samman med känt kulturliv, näringsliv, historia och geografi.

Östra småland & Öland – en bit av Sverige
W1231
Östra Smålands största stad är Kalmar och den var en gång nära att bli Sveriges huvudstad. Här bildades i slutet på 1300-talet Kalmarunionen, som kom att bli Europas största rike. Vi besöker även glasriket, stiftar bekantskap med Wilhelm Moberg och Astrid Lindgren. Reser över Ölandsbron till Eketorps Borg och världsarv et Alvaret och lär oss laga kroppkakor och lär dig om flyttfåglar på Ottenby fågelstation på Södra Öland.

Sveriges Stora sjöar – Hjälmaren
W1232
Hjälmaren är Sveriges, till ytan, fjärde största sjö. Den är ca 480 km2 och genom Hjälmare kanal finns båtförbindelse med Mälaren.

Tokyo – en världsstad
W1247
Japans största stad är huvudstaden Tokyo med 8 miljoner invånare. I storstadsområdet stor-Tokyo bor det dock cirka 35 miljoner människor, vilket gör den till en av världens största stadsregioner. I detta program följer vi livet i Tokyo under en hel dag, från gryning till skymning. Från morgonrusningen på Tsukijis fiskmarknad till Shibuya-korsningens nattliv. Samtidigt får vi ta del av stadens historia och får veta hur Tokyo blev Japans huvudstad.

Vi lär oss om: Magneter och elektromagnetism
W1248
Detta program visar några av de utmärkande egenskaperna för magnetism och elektromagnetism. Vi undersöker även hur magnetism underlättar våra liv. Vi får veta var magneter finns runt omkring oss i elmotorer och i kompasser till exempel. Vi lär oss om magnetiska krafter och fält, hur jorden fungerar som en stor magnet, samt hur magnetism och elektricitet hör ihop. I filmen förklaras begrepp som t.ex. poler, magnetosfären, elektromagnet och induktion.

Vi lär oss om: Olja
W1249
Olja finns på många platser på jorden och används i många olika slags material. Människan har använt sig av mineralolja i minst 5 000 år. Programmet visar hur man gör idag för att hitta nya oljekällor, hur man gör för att få upp oljan, samt vad det finns för olika typer av oljor. Vi lär oss också om hur mineraloljan bearbetas och termer som bl.a. raffinering, kolväten, alkaner, svavelföreningar och råbensin.

Vi lär oss om: Ljud
W1250
Vad är ljud? Hur bildas ljud och hur färdas det? Och vilka olika egenskaper har ljud? Detta program förklarar på ett tydligt sätt vad ljud är för något. Till exempel lär vi oss om ljudets hastighet, vad frekvens är samt vad tonhöjd är för något. I programmet får vi veta mer om begrepp som ljudenergi, medier, ljudstyrka och hertz.

Ljudo
W1251
Tänk om ljuden omkring oss plötsligt blandats ihop! Om skolans klocka började låta som om någon snöt sig. Om Elsas tandborste en morgon började låta som en såg och polisbilens siren spelade glassbilens melodi? Vem skulle se till att ljuden omkring oss är där de ska vara? Ljudo är en dramatiserad och animerad serie om ljud för de små. Hjälp Ljudo, en animerad hjälte att lösa olika ljudmysterium.

Vi lär oss om: Mikroorganismer
W1252
Mikroorganismer är väldigt viktiga för alla levande varelser även för oss. Nästan allt vi ser, rör och äter, innehåller mikroskopiska organismer. En droppe sjövatten, en liten mängd jord, och en enda droppe blod innehåller samtliga tusentals levande varelser. I det här programmet tar vi en titt på några olika sorters mikroskopiska organismer som bakterier och virus, och undersöker några av deras fascinerande egenskaper. Vi får även lära oss begrepp som t.ex. mikroskop, virus, arkebakterier och eubakterier.

Stamceller
W1252
Detta program ger en bra inblick i stamceller och dess viktiga betydelse för oss människor. Programmet förklarar på ett enkelt sätt först vad celler är och vad de har för betydelse, för att sedan gå vidare in på vad stamceller egentligen är för något. Vi får veta mer om skillnaderna mellan embryonala och adulta stamceller. Vi går även in på vad kloning är och hur man kan använda stamcellsforskning inom medicinen. Till sist ger programmet en kort översikt över de etiska frågeställningar som stamcellsforskning ger upphov till.

SHOAH – Förintelsen
W1254
Det var en plan, noggrant planerad, för att förinta alla judar i världen. Ett obegripligt hat från en väldigt mäktig man fick ett helt folk – som lyssnade på Beethoven och läste Goethe – att organisera denna massaker, eller vända ryggen till medan miljontals oskyldiga blev terroriserade och dödade. Denna dokumentär handlar om förintelsen, folkmorden i koncentrationslägren under andra världskriget. Fruktansvärda beskrivningar och gripande vittnesmål berättas till de starka arkivbilderna.

Första världskriget 1914 – 1918
W1255
Första världskriget kallas ibland för Europas första självmordsförsök”, eller tidernas mest onödiga krig. I denna film får vi reda på varför. Programmet ger en bra bild av första världskriget. Filmen bygger på arkivbilder, många som allmänheten inte sett tidigare. Upptakten till kriget, de avgörande striderna, de misslyckade slagen och folkets situation beskrivs utifrån verkliga och rörliga bilder. Detta gör filmen till en utmärkt utbildningsfilm om första världskriget.

Fåglar i Sverige: Rödhaken
W1256
Rödhaken är en välkänd sångfågelart. Antalet rödhakar i Sverige uppskattas till 2,5 5 miljoner par vilket gör den till en av våra vanligaste fåglar. Det är en skogsfågel som man särskilt lägger märke till under vår och höst. Detta program ger oss en inblick i Rödhakens tillvaro. Vackra bilder visar Rödhaken på nära håll, även under häckning och ruvning. Programmet väcker elevernas intresse för en av våra allra vanligaste fåglar.

Husflugan – en överlevare
W1257
Visste du att insekterna är den artrikaste gruppen i hela djurriket? Arterna kan se väldigt olika ut och många har anpassats till en viss levnadsmiljö. Den insekt som vi människor kanske stöter på allra mest, är husflugan. Programmet lär oss mer om husflugan, som hur anatomin är uppbyggd, hur den kan flyga och varför den tycker om att vistas där människor är. Vi får även se hur flugan utvecklas från en liten fluglarv till en färdig husfluga. Med närgångna bilder och skickligt berättande är denna film en bra fördjupning i insekternas värld.

Stå upp – om att vilja vittna och anmäla brott
W1258
I skolan blir det ibland tuffa tag och h årda ord. Många ungdomar vet inte ens att det är ett brott att hota någon. Få unga vill vittna och anmäla, trots att ungdomarna tillhör den åldersgrupp som är mest utsatt för hot, stöld, misshandel och sexuellt ofredande. Det är alltid svårt att anmäla brott och vittna, men det finns också stöd.
Filmen Stå upp! ger konkreta råd och tips till den som blivit utsatt för, eller bevittnat, brott och ska anmäla/vittna. Vi får träffa ungdomar som har råkat ut för brott eller sett ett brott begås, stödpersoner på brottsofferjour, polis, åklagare och föräldrar.
Filmen förklarar och motiverar på ett engagerande sätt varför det är viktigt att vittna och anmäla brott både för egen del men även för andras skull. Det är en rak film som uppmuntrar till att ta ställning. Det handlar om civilkurage. Hur skulle vårt samhälle se ut om ingen vågade stå upp?! Filmen är gjord med stöd från BOJ Brottsofferjourernas Riksförbund, Brottsförebyggande rådet och Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne.

Kemins värld Del 5: Fasta ämnen, vätskor och gaser
W1259
Våra kroppar behöver fasta ämnen, vätskor och gaser för att överleva. Vad har då dessa olika materieformer för speciella egenskaper? Vad är det som gör fasta ämnen, vätskor och gaser olika? Och hur kan fasta ämnen, vätskor och gaser ändra form?
I det här programmet ska vi undersöka de här frågorna, när vi utforskar några av egenskaperna hos fasta ämnen, vätskor och gaser. Vi lär oss bland annat vad materia är för något, vad en fasövergång är och hur gaser beter sig.

Kemins värld Del 6: Grundämnen, kemiska föreningar och blandningar
W1260
Hur är allting uppbyggt? Vad gör att en bit trä och en koppartråd är olika, vad är skillnaden mellan havsvatten och sjövatten? Jo, allting har med grundämnen, kemiska föreningar och blandningar att göra. Vi får reda på vad grundämnen och kemiska föreningar och blandningar är. Vi tittar på olika blandningar och lösningar och deras egenskaper. I detta program får vi exempelvis se hur vatten, saft och betong skiljer sig från varandra.

Kemins värld Del 7: Atomer
W1261
Vad består allting av? Vad består en blomma av? Eller kläderna du bär? Eller luft eller snö? Alla de här sakerna består av materia. I detta program tittar vi närmare på materia och framför allt dess minsta partikel – atomen. Vi lär oss hur atomer ser ut, vad som finns i dem och hur de skiljer sig från varandra.
I programmet lär vi oss bl.a. om subatomära partiklar som protoner och neutroner, om atomkärnan, isotoper, masstal och atommassa.

Milstolpar inom naturvetenskap och teknik del 16: Henri Becquerel, Marie Curie & radioaktivitet
W1262
Denna film ger oss en bra bild av hur man upptäckte radioaktiviteten och vad radioaktivitet är för något.
År 1896 upptäckte Henri Becquerel att ett uransalt sände ut strålning som svärtade en fotoplåt. Det visade sig senare vara naturlig radioaktivitet, men hans upptäckt väckte inget större intresse hos det vetenskapliga etablissemanget, i motsats till röntgen- strålarna som hade upptäckts året före. Men den ambitiösa forskaren Marie Curie intresserade sig för strålarna. Med hjälp av sin man Pierre upptäckte hon snart två nya strålande ämnen: polonium och radium. Makarna Curie benämnde fenomenet radioaktivitet.

Milstolpar inom naturvetenskap och teknik del 17: Niels Bohr& hans atommodell
W1263
I denna film får vi veta mer om den danska fysikern Niels Bohr och hans kvantteori för att beskriva atomen. John Dalton var först med att ge atomen en vetenskaplig betydelse. Därmed kunde kemiska reaktioner beskrivas med siffror. Men med tiden insåg man att atomer inte var hårda, odelbara kulor, utan att även atomer har en egen struktur. Niels Bohr skapade 1913 den atommodell som utgör grunden för vad vi idag vet om materiens atomära uppbyggnad. Modellen kallas för Bohratom och används fortfarande ofta, framförallt i undervisning. För sitt arbete med Bohr-atomen tilldelades Niels Bohr Nobelpriset i fysik 1922.

Järnåldern – det glömda kungariket i Högom
W1264
Vad menas med järnålder och hur länge sedan är det? Hur såg Sverige ut under järnåldern? Sverige fanns inte som ett enat land under järnåldern utan bestod av 13 små kungariken. Ett av dessa var Svearnas rike i Mälardalen, det som senare blev Sverige. Det fanns även ett välbärgat rike i Högom som låg i Västernorrland. Det är ett av de riken som vi inte vet så mycket om. I den här filmen berättar vi om järnåldern; hur man levde, om handel, religion och musik. Följ med på en spännande resa bakåt i tiden!

Kol och kolväten
W1265
Alla levande ting innehåller ämnet kol. Föreningar innehållande kol och väte är byggstenarna i allt levande på jorden och kallas kolväten. Detta program tar upp hur kolatomer kan vara sammansatta på olika sätt. Tydliga animationer visar vad som skiljer kolatomerna i blyertspennan åt, mot de i en diamant. Vi går igenom vad man använder kol till och vilka andra atomer som kan bindas med kolatomer för att skapa olika slags ämnen, t.ex. olika former av kolväten. I programmet lär vi oss begrepp som bindningar, dubbelbindningar, kolväten, bakelit och cellulosa.

Judarna – ett folks historia
W1266
Det judiska folkets historia börjar för över 3 000 år sedan.
Filmen utgår från när judarna blir ett självständigt folk i Mellanöstern och färdas sedan vidare genom flera olika länder och kontinenter fram till idag. Krig och förföljelse skingrar judarna över hela världen. I främmande land har de bevarat sitt folks minnen och historier. Hur har judarna lyckats bevara sin identitet genom tiderna? Historier om hjältar och krigare fyllda av under och gåtor. Nu sammanfattar de sina traditioner. Filmen tar upp hur judiska skrifter och symboler kommit till, som bland annat Toran, Moses stentavlor, Talmud och Menoran, men även hur Saul blir Israels första konung, David reser tempel åt Gud och Jerusalem blir judarnas stad. Vi får även inblick i judeförföljelserna på Iberiska halvön, i Östeuropa och förintelsen.
I den här fascinerande filmen för vi följa både det historiska skeendet och personliga öden genom välgjorda dramatiseringar.

Det här är mitt land – Turkiet
W1267
Serkan är tolv år gammal och bor i Istanbul. Vi får följa med Serkan och hans bror, när de tar reda på mer om Turkiet. Så det bär av till arkeologiska museet där de kan studera Turkiets historia och sedan till marknaden för att beundra turkiskt hantverk. Vi får se kyrkan Hagia Sofia, och uppleva en liten vilopaus på ett hamam, ett slags badhus. Under vårt besök i Istanbul infaller en viktig muslimsk högtid och Serkan följer sedvänjan att knacka dörr hos sina grannar för att samla in godis och pengar. För pengarna han fått köper sig Serkan en lyckoamulett. Nu kommer det säkert att gå bra på redovisningen imorgon!

Det här är mitt land – Rwanda
W1268
Honorine i Rwanda tar med oss på äventyr! Hon ska få följa med sin farbror Chris till ett naturreservat och titta på gorillor. På vägen dit studerar hon och hennes farbror den rwandiska landsbygden och besöker en typisk rwandisk marknad, ett teplantage, en blomsterodling och åker till Nyanza, de sista rwandiska kungarnas stad. Sedan fortsätter de genom skogen och till naturreservatet där de berömda gorillorna lever. De är väldigt imponerande och Honorine blir jätteglad när hon äntligen får se dem!

Det här är mitt land – Jordanien
W1269
Mohamad är 11 år gammal och bor i Amman, huvudstaden i Jordanien. Mohamad tar oss med till marknaden, där han måste köpa lite kryddor till sin farmors berömda maträtt, mansaf, en typiskt jordansk rätt. På vägen stannar Mohamad till vid en vacker romersk amfiteater som fortfarande är i toppskick, och vid folkloremuseet för att visa oss sitt folks traditioner. Sen är det dags för bön! Mohamad är muslim och springer hem efter sina inköp för att be på sin bönematta. Nästa dag beger sig han och hans familj till Petra, en urgammal stenstad mitt i öknen, där dromedarerna och beduinerna lever!

Det här är mitt land – Venezuela
W1270
Victoria är nio år och bor i Venezuela. Tillsammans med hennes faster Maria får vi lära oss hur man gör choklad av kakaobönor, sen går vi på fisketur. I huvudstaden Caracas besöker vi den storslagna San Francisco-kyrkan. Franciskus av Assisi är skyddshelgon för alla djur, stora som små. Vi besöker berget El Ávila och får en storslagen utsikt. På bergets topp besöker vi en charmig 1800-talsby. Här besöker vi en lokal hantverks- marknad, där vi köper lite blommor innan solen går ned efter ännu ett spännande äventyr.

Det här är mitt land – Estland
W1271
Marie kommer från Estland och bor i huvudstaden Tallinn. Hon är i stadens centrum och letar efter en födelsedags- present till sin mamma. Marie älskar alla gamla monument och kyrkor, och kan inte låta bli att ta en omväg för att se sig omkring. I staden finns såväl en marsipanfabrik som bokhandlare, en marknad och chokladaffärer. Dagen därpå tar Maries familj en promenad till ett friluftsmuseum där vi får se hur deras förfäder levde. Marie sjunger i skolkören och de ska delta i en mycket viktig ceremoni. När hon är färdig har hennes mamma en överraskning åt henne: ett besök på operan för att se en balettföreställning, följt av en fantastisk middag! Marie är i sjunde himlen.

Om facket
W1273
Om facket handlar om svensk fack-föreningsrörelse och vad facket egentligen är. Filmen förklarar varför det uppstod fackförbund, vad de gör och hur facken organiseras idag.
Vi får träffa ungdomar som inte är med i facket, ungdomar som är medlemmar, och de som tycker att fackförbund är onödiga. Vi möter företagare som är mot facket, och företagare som är för facket, samt företrädare för en arbetsgivarorganisation samt olika fackförbund som förklarar vad fackförbunden gör för sina medlemmar.
Som avslutning ställs frågan: Hur kommer facket att se ut i framtiden? Kommer de att finnas kvar? Om facket är utmärkt som grundkunskap kring fackföreningsrörelsen, svensk arbets-
marknad, samt som diskussionsunderlag kring för- och nackdelar med en fackförening.

Pandemi – en film om hot och möjligheter
W1274
Utbrottet av svininfluensan gjorde att miljoner människor över hela världen oroliga för sin hälsa. Men redan 1918 kom spanska sjukan. Och det kommer att komma fler pandemier, det är forskarna övertygande om. Men vad är en pandemi, och hur sprids egentligen virus? Vad gör svenska myndigheter för att förbereda sig inför kommande pandemier? Hur kan man skydda sig?
I den här filmen får vi möta forskare, experter och ansvariga på myndigheter för att få en inblick i vad en pandemi är och vad som krävs för att minska spridningsriskerna.

Australien – det stora landet i söder
W1275
I detta program får vi veta mer om Australien, dess historia och hur landet ser ut idag. Vi får uppleva Australiens natur och djurliv, Australiens geografi samt får veta mer om landets första invånare aboriginerna. Programmet ger en bra överblick över Australien och dess unika djur som koalor och kängurur och befolkningen som till viss del härstammar från brittiska straffångar. Australien är ett land rikt på mineraler och med den vidsträckta australiska bushen eller the outback som den ibland kallas.

Skottland – självständighet och säckpipor
W1276
Skottland är en del av Storbritannien och ligger i norra delen av de Brittiska öarna. Men hur skiljer sig egentligen Skottland från de andra delarna inom Storbritannien? Det får vi reda på i den här filmen.
Vi får lära oss om Skottlands geografi och klimat. Vi får veta mer om Skottlands historia och vi får se vad skottarna gör på sin fritid.
Denna levande presentation av Skottland fångar upp mycket – från säckpipor och golf, till kiltar och självständighet.