Archive for Information från AVC

tisdag, augusti 28th, 2012

Kom igång med FCED – Med fokus på kurshantering

Caught in a mosh, AV-Media, CC-BY-NC-SA

AV-Media har satt samman en manual för hur man skapar och hanterar kursmallar och kurser i FCED. Förhoppningsvis kan den vara dig  behjälplig i ditt arbete i ditt arbete med systemet.

 

 

Manualen tar upp följande delar:

  • Skapa kursmall och lägga till resurser och kursinnehåll
  • Skapa en kurs från kursmallen
  • Redigera en kurs (Anslagstavlan, kalendern, diskussioner & deltagare)
  • Elev-vyn
  • Bedömning av uppgifter

Kom igång med FCED – Med fokus på kurshantering (PDF, 2.7 MB)

Kontakta oss om du har kommentarer eller frågor kring manualen.

måndag, juni 18th, 2012

Sommartider på AV-Media

Time is on my side, AV-Media, CC-BY-NC-SA

Den fjärde till den trettonde juli håller AV-Media Trelleborg sommarstängt, ni är varmt välkomna att återkomma igen måndagen den sextonde. Vidare har vi bara öppet på förmiddagen tisdagen den 26:e juni.

Vi hönskar alla pedagoger och alla andra en trevlig sommar!

onsdag, maj 9th, 2012

Om TÄNK OM

Delar av AV-Media i Trelleborg närvarade på TÄNK OM-utbildningen nere i Ystad under måndagen och tisdagen. Det var mycket fokus på ungas nätvanor och hur det framväxande nätverkssamhället påverkar vårt förhållande till kunskap och pedagogik. Väldigt mycket av de pedagogiska perspektiven kretsade kring herrarna  Ruben R. Puentedura, Benjamin Bloom och Lars Svedbergs tankar kring detta delikata ämne. TÄNK OM menar att den digitala teknikens intåg i klassrummen förändrar pedagogiken i grunden – vi måste helt sonika tänka om när vi undervisar. Eleven ska ses som delaktig i sin egen lärprocess och inte ”matas” med kunskap från katedern. Uppgifterna som ges ska i betydligt högre grad vara av öppen karaktär än ”låsta” utifrån anvisningar. Vi fick se en hel del exempel på uppgifter av denna karaktär och det blev en hel del diskussioner om hur mål, centralt innehåll och betygskriterier ska konvergeras till öppna uppgifter. För att visa vilka digitala verktyg och resurser som kan användas till detta, fanns det workshops och genomgångar under båda dagarna. Det blev en hel del material producerat i form av filmer, artiklar och ”brev till rektor”, vilket gjordes gruppvis i allehanda konstellationer.

Som IKT-pedagoger ligger detta naturligtvis oss varmt om hjärtat, även om tekniken ibland hamnade lite väl i framkant. AV-Medias inställning till IKT-pedagogik är glasklar i detta avseende: den digitala tekniken är ett, av många, medel att ta till sin hjälp för att hjälpa eleverna att nå målen . Låt vara att det är ett synnerligen mångfacetterat och kraftfullt medel. Den enkla tillgången till information från Internet via smartphones, läsplattor och datorer håller på att omforma vår syn på såväl vad som hur och varför man ska lära sig saker. Lite provocerande kan man sammanfatta detta som: – Om eleven kan googla sig till svaret – är frågan felaktigt ställd!  Nyligen har det skrivits massor av nationella prov i olika kurser och ämnen runtom i Sverige. Här får eleverna varken använda sig av grammatik- och stavningskontroller, Internet eller samarbete när de ska skriva uppsats i svenska, exempelvis. Detta blir nog den enda gången de någonsin skriver en uppsats utan dessa hjälpmedel – någonsin, som sagt…

Sammanfattningsvis kan man säga att TÄNK OM tror att den digitala revolutionen kommer att omdana pedagogiken mot en elevstyrd lärprocess där eleven själv är delaktig, skapande och kollaborativ i undervisningen. Nedan följer en kort sammanfattning av några av de teorier som utbildningens pedagogik tog avstamp ifrån:

Puenteduras modell

Målet för skolan är att nå upp till den fjärde nivån.

 

Nivå 1 – Ersättning – Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, utan funktionell förbättring

Nivå 2 – Effektivisering/Förbättring – Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, med funktionell förbättring

Nivå 3 – Förändring/Modifiering – Tekniken ger möjlighet till stora förändringar i arbetssättet

Nivå 4 – Omdefiniering – Tekniken gör det möjligt att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga

Blooms taxonomi

Taxonomin kan användas för att mäta hur långt eleven lyckats abstrahera given information i lärandeprocessen. Den kan användas för att hjälpa oss lärare att utvärdera hur långt en elev har kommit i förmågan att skaffa, processa och utvärdera information och ser ut enligt följande:

  1. Kunskap – Att kunna ta till sig ren fakta och komma ihåg denna.
  2. Förståelse – Att kunna förstå och tolka den fakta som har memorerats.
  3. Tillämpning – Att kunna göra något med den fakta och de kunskaper som har memorerats.
  4. Analys – Att kunna se samband och göra jämförelser mellan olika fakta.
  5. Syntes – Att kunna dra egna slutsatser utifrån olika fakta.
  6. Utvärdering – Att väga olika samband av fakta mot varandra och kritiskt granska samt ta ställning för eller emot dem.
Är vi redo att tänka om i Trelleborg?

torsdag, maj 3rd, 2012

Europadagen 9 maj

Onsdag den 9 maj firas, som bekant, Europadagen runt om i EU. I vissa länder mer i andra mindre. I vilket fall som helst påverkas vi väldigt mycket av EU – inte minst vad gäller lagstiftningen. Vi här på AV-Media i Trelleborg tänkte att vi skulle sätta samman ett litet dokument med digitala och mediala resurser, som ni kan använda i er undervisning.  Resultatet blev en liten pdf med länkar till strömmande film på www.sli.se och öppna lärresurser på webben.

Klicka här för att ladda ner eller öppna dokumentet.

tisdag, april 10th, 2012

LÄROMEDELSTRÄFF

 

I AV-Media Trelleborgs uppdrag ingår omvärldsbevakning och vi har sett ett ämnesövergripande läromedel för åk 1-6 som vi tycker verkar intressant. 

Du har nu möjlighet att träffa läromedelsföretaget mani från Staffanstorp som AV-Media träffade på BETT-mässan och som nu bjuder in till en träff för nyfikna pedagoger i Trelleborg.

 

Inbjudan från mani och anmälan

Mani läromedel har den stora äran att inbjuda till en manisk eftermiddag i Trelleborg torsdag den 3 maj klockan 16.00 – 18.00.
Men först ett citat ur Lgr11 under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag:

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Detta är också kärnan i vårt ämnesövergripande material Stadsmani. Vi kommer under kvällen att presentera Stadsmani och ge en inblick i alla de möjligheter som arbetet med Stadsmani ger. Stadsmani riktar sig främst till elever i år 3-6.  Vi kommer också att visa JVM- och VM-mani, ett roligt och annorlunda sätt att träna matte för elever i år 1-6Läs mer på manis hemsida.

Anmälan finner du här – senast den 27 april vill vi ha din anmälan.

fredag, mars 30th, 2012

SMARTboardkurser

Smartboard&hand, AV-Media (CC-BY-SA-NC)

Har du tillgång till en interaktiv skrivtavla i ditt klassrum och vill lära dig mer om vilka pedagogiska funktioner den gömmer? Då har vi satt samman två utbildningspaket, som du kanske skulle vara intresserad av. Alla kurser i AV-Medias regi är kostnadsfria för samtliga verksamheter inom Bildningsförvaltningen.  Mer information finns i följande två dokument:

Smartboard – grunder

Smartboard – steg 2

 

 

fredag, mars 30th, 2012

Resultat från SMARTboardutvärderingen

Vårblommor i Trelleborg, AV-Media (CC-BY-SA-NC)

 

 

Under mars har vi genomfört en utvärdering av hur de interaktiva skrivtavlorna används inom kommunens skolor. Samtliga skolor har svarat och totalt 136 personer har deltagit i undersökningen. Tack alla ni som har svarat. Resultatet kan ni se nedan och vi vill dessutom passa på att önska er en riktigt glad påsk!

 

Hur används SMARTboarden (flera svar möjliga)?

Visa film                                                                                                93 %

Visa hemsidor, dokument och annat digitalt material     86 %

Som skrivtavla med pennor och touchfunktion                  62 %

Elevredovisningar och gemensamma övningar                   52 %

Genomför lektioner skapade med Notebook                        45 %

Spara anteckningar digitalt                                                           34 %

Annat                                                                                                      19 %

 

Har du tillgång till en SMARTboard?

Ja, alltid                                                                                                    61 %

Ja, men inte vid alla lektionstillfällen                                          34 %

Nej                                                                                                                  3 %

Ogiltiga svar                                                                                              2 %

Skulle du vilja lära dig mer om hur Smartboarden kan användas i undervisningen?

Ja                                                                                                                      82 %

Nej                                                                                                                    14 %

Ogiltiga svar                                                                                                    4 %

Vad skulle du vilja lära dig mer om (flera svar möjliga)?

Hur man skapar interaktivt lektionsmaterial                                 86 %

Hur man sparar och distribuerar sina anteckningar                   38 %

Grundläggande funktioner för att komma igång                           32 %

Annat                                                                                                               13 %

 

Det verkar finnas ett uppdämt behov av utbildningar i den interaktiva skrivtavlans möjligheter. Håll ögonen öppna och besök oss snart igen, så kommer vi att sätta ihop några utbildningspaket för att täcka in behoven ute på skolorna. Mer information om detta inom kort.

tisdag, mars 13th, 2012

INSPIRATÖRER #2 Rikard Rasmusson

 Unikum som tidsbesparare

AV-Media genomför under året en serie reportage om lärare som använder sig av digitala verktyg i sin undervisning. Vi vill visa upp exempel på och inspirera till olika sätt att använda den nya tekniken. Idag tänkte vi titta på hur man kan använda Unikum som planeringsverktyg och till vår hjälp har vi blivit rekommenderade Rikard Rasmusson på Liljeborgsskolan 7 – 9. Rikard, som är lärare i SO-ämnena, tar emot oss i norra entrén och bjuder på en kopp kaffe innan vi tar plats i hans klassrum framför Smartboarden, där han projicerar Unikum för oss. 

Jag har, precis som många andra, alltid trott att jag haft koll på varje elevs utveckling, men också märkt att det är lätt hänt att man missar delar av innehållet ibland. Som vi har organiserat arbetet i Unikum nu, är risken minimal att något missas.

Rickard Rasmusson

Var det mycket arbete för att komma igång?

Vi satt fyra SO-lärare och tolkade, diskuterade och konkretiserade det centrala innehållet och målen i början av terminen. Detta är alltid bra att göra och Unikum gav oss en anledning till att gå på djupet med dessa centrala pedagogiska frågor. Det klart att det tar mycket tid, men den tiden har man igen mångfalt längre fram enligt mina erfarenheter. Samtidigt är den typ av diskussioner om mål och centralt innehåll som vi hade enormt utvecklande, inte minst med tanke på den nya läroplanen, Lgr11. Det tar tid, men om man gör en ordentlig LPP, så har man även gjort sina skriftliga elevomdömen och sparat enormt mycket tid. Jag räknade ut att jag skulle behöva 80 timmar för att skriva alla mina elevers omdömen enligt de nya föreskrifterna. Det slipper jag nu.

Hur har Unikum gett dig bättre koll på elevernas utveckling i dina ämnen?

– Alla lärare som har börjat jobba på detta sätt har sagt samma sak. Man tror att man har koll, men har det egentligen inte till hundra procent. Med Unikum som planeringsverktyg har fokus på undervisningen blivit mycket klarare. Man vet hela tiden varför och hur man gör något utifrån uppläggen i Unikum. Skärpan har blivit bättre  – den röda tråden i undervisningen har blivit tjockare.

På vilka andra sätt har LPP-arbetet i Unikum påverkat din undervisning?

– Vill man jobba med formativ bedömning med eleverna så underlättar det naturligtvis. Vi har inom arbetslaget försökt att jobba formativt länge, men det har blivit mycket lättare nu.

Hur går det till när du tar fram dina LPP:er?

– Ämnets syfte hämtas automatiskt från Skolverket och där kan man göra ett urval över vad man tycker passar för ett visst moment. Sedan kopplar man på ämnets centrala innehåll och kompletterar med det, vilket är rätt så enkelt. Under rubriken ”Bedömning” preciserar jag vad som ska bedömas i en matris och här kan jag välja att kopiera en befintlig eller göra en egen direkt. Sedan har jag förberett färdiga kategorier  och gjort kopplingar till kursplanen, så att man enkelt kan koppla på dem i matriserna. Det låter kanske komplicerat, men det är väldigt snabbt och smidigt gjort.

Unikum

Jobbar alla lärare här på Liljeborgsskolan med Unikum?

– Alla ska jobba med Unikum, men har kommit olika långt. Förvånansvärt många har kommit väldigt långt. Det som tar tid är att komma över den tekniska tröskeln – innan man hittar i systemet. Men det är fler än jag som kommit fram till att man sparar otroligt mycket tid, men framförallt blir jag mer observant på hur det jag gör i klassrummet är relaterat till styrdokumenten.

Hur har eleverna reagerat på arbetet med Unikum?

–  Mina nya sjuor kommer snabbt in i det. Lägger jag ut en bedömning, så är de inne och kollar på mobilerna och kanske kommer för att diskutera bedömningen. Även under lektionstid går de in och tittar över planeringen och annat på Unikum. Eleverna kan också ge feedback till sin IUP och i vissa moment får de bedöma sig själva utifrån LPP.

Rikard visar oss hur han snabbt kan skapa en överblick över hur eleverna har klarat ett visst kunskapsmål i undervisningen. Det är en grafisk matris som på ett överskådligt sätt visar vilka delar av momentet varje elev har klarat. 

Jag kan överblicka klassen och se vilka delar de har klarat i matrisen här. Det är ett utmärkt sätt att utvärdera sin egen undervisning, eftersom jag kan se vilka moment som inte fungerat och då måste jag fundera över vilka förberedelser och möjligheter eleverna har fått. Det kan vara en markör att de inte har fått öva tillräckligt.

Nu har det blivit bestämt centralt i kommunen att alla ska använda Unikum inom grundskolan. Vad har du för tips till de som fortfarande inte använder sig av verktyget fullt ut?

–  Det är jätteviktigt att man vågar släppa sin gamla pärm eller kalender och använder detta som sitt huvudsakliga verktyg, annars blir det en massa dubbelarbete. I IUP-modulen hamnar allt vi gör. Den fungerar som en samlingsmodul. Vi använder även bloggverktyget där vi kan ta upp saker som inte har direkt med ämnen och kunskapsutveckling att göra. Det går att styra informationen, så att man kan bestämma vem som kan läsa vilket inlägg. Föräldrarna har blivit allt mer positiva till detta sätt att arbeta. Går man som förälder in ett par gånger per termin och tittar så får man en jättebra överblick över vad ens barn gör i skolan. Vi har mött väldigt lite motstånd här bland lärarna. Är man osäker finns det alltid någon ett par skrivbord bort som kan hjälpa till. Vidare måste jag framhålla att bedömningsmodulen är väldigt bra och vi kan uppfylla många av kraven som kom i den nya skollagen. Hade vi inte använt Unikum tror jag att det hade varit väldigt svårt att nå upp till dessa krav. Det hade blivit väldigt krångligt…

Rikard berättar vidare om hur hans arbete med Unikum stärkt elevinflytandet hos hans elever och hur det hjälpt dem att följa sin egen utveckling.

– I Lgr11 trycks det enormt på elevinflytande och då fungerar detta verktyg bra för att verkligen få in det vi planerar i undervisningen. Sedan finns det en metakognitiv poäng med att eleverna kan följa sin egen utveckling moment för moment. De får en uppfattning om hur hur de lär sig och hur deras kunskaper utvecklas. Enligt styrdokumenten måste vi kunna göra en nulägesbedömning när som helst för en elev. Vilka når målen och vilka gör det inte? En början på en utredning eller en början på ett åtgärdsprogram ser man enkelt i Unikum, som alltid ska vara uppdaterad. Den information som ryms måste vi lärare kunna ge i alla ämnen och det är ett enkelt och smidigt sätt att lösa det på. Det har hjälpt mig att uppfylla  höga krav och jag tror att vi har blivit bättre lärare. Det har ökat vår kursplankompetens , vårt fokus och det släpper in eleverna i undervisningen. Ingen behöver någonsin gissa hur vi bedömer eleverna eller om man når målen eller inte. De lär sig mer, eftersom de kan fokusera på vad och hur de lär sig och man kan få ut sammanställningar ämne för ämne.

Har det varit något tekniskt strul kring installationer och sådant?

– Ett tag var det väldigt trögt, men det är åtgärdat nu. Allting ligger online, vilket innebär att man kan göra sina planeringar hemifrån, när det behövs och när skolnätet är lite segt ibland… Vissa delar av Unikum är fortfarande osmidiga och då har vi tagit kontakt med producenten och jag tycker att det är ett lyhört företag som lyssnar på våra önskemål.

Vår intervju börjar närma sig sitt slut, när Rikard tittar lite stressat på sin klocka och inser att han har lektion om fem minuter. Lektionens mål är redan planerad i Unikum, men kaffe går i nuvarande version inte att få i programmet. Vi följer med till fikarummet och frågar Rikard om han skulle vilja dela med sig av sina imponerande arbetssätt med andra lärare i kommunen som inte kommit lika långt.

– I mån om tid. Absolut! Jag vet av egen erfarenhet att man både sparar tid och får en bättre överblick över sina elevers kunskaper, vilket många lärare behöver idag. Inte minst med tanke på att vi har fått nya styrdokument att förhålla oss till.

onsdag, april 6th, 2011

Huvudbry efter TeachMeet Syd

”Det är inte så svårt.” Det kan vi helt enkelt sammanfatta TeachMeet med säger Leif Rahnasto engagerad fritidspedagog efter Skånes allra första TeachMeet.

Teach Meet är ett informellt möte för pedagoger, av pedagoger med intresse för digitalt lärande. Under sju korta minuter får de pedagoger som vill tala och dela med sig av sina tankar och erfarenheter kring IKT-pedagogik på löpande band.

TeachMeet Syds premiär gick av stapeln den 31:e mars i Malmö. Mötet arrangerades av ett spirande namnlöst (DIU)  nätverk kring digitalt lärande med representanter från flera skånska kommuner. Med härliga surdegsbaguetter och kaffe i handen minglade vi och etablerade kontakter och lyssnade till pedagoger som bryter ny mark inom lärandet.

Dagarna efter mötet möts jag av positiva reaktioner. En pedagog visar på en enorm vilja att lära och arbeta med digitala verktyg, trots pedagogens  i egen utsago, ringa kompetens. Hon vill ha grunden och fortsättningen nu.

Hon beskriver IT-pedagogik som ett måste. Samtidigt skuggas entusiasmen av farhågor  av vad som händer om vi inte hoppar på tåget för digitalt lärande nu. Hinner vi med, frågar hon sig.

Jag känner igen den tickande känslan i bröstet. Hur ska det gå om inte verkligheten i skolan överenstämmer med verkligheten? Hur ska det gå om vi inte har tid att lära om och lära nytt? Ja, vad är det egentligen som är viktigt att lära sig i skolan idag inför framtiden? Spelar det någon roll hur vi lär oss? Hur organiserar vi oss och skapar samarbeten som förenar våra utmaningar kring praktiskt IT-pedagogik med i vissa fall stelbent IT-politik?

Det är stora men ack inte alltid ifrån högre instans prioriterade frågor som far igenom mitt huvud på Teach Meet Syd, en oas för intresserade av digitala verktyg.

Händelsen dokumenteras och förevigas av högstadieelever som via bambuser sänder hela eventet live. Lottdragningen påminner om en enarmad bandit, fast digital. Frågor ställs via den digitala möteschatten todays meet. Tiden tickar visuellt via en digital äggklocka på smartboarden. Efter sju minuter är det stopp. Ve den som vågar dra över, tutor och mjukisdjur blir straffet för att inte respektera tiden. Det är en två timmar lång kavalkad av frivilliga talare som delar med sig av sina digitala erfarenheter.

Det är lite som en deltagare uttrycker det, man grips av känslan av att vara med om något stort. Nu händer det. Nu kommer IT integreras på riktigt i skolan.

Skolan har inte längre ett kunskapsmonopol, vi har idag tillgång till så oerhört mycket vetande säger en klok gäst. Vi vågar knappt tänka tanken, men hur behåller skolan i förlängningen sin trovärdighet som utbildningsinstitution?

Problemet är att vi alla inte har kunskap, om denna digitala kunskap. En slags digital analfabetism som för den oinvigde föder skeptism. Att vända och vrida på hatten är självklart nödvändigt och befogat men…

Jag blir orolig då vi hela tiden väntar och ser. Avvakta beslut medan det digitala utbildningståget rusar vidare. Drar mig till minnes att jag en gång läst i en rapport, att istället för att arbeta enligt den verklighet vi lever i, sitter vi på möten och fikaraster och diskuterar huruvida vi ska ha den verklighet vi lever i och om den är bra eller ej. (Minns att jorden en gång var platt.) Via twitter ögnar jag häromkvällen igenom en intressant artikel som jämför våra digitala verktyg med stenåldersmänniskans utveckling av redskap. Allt detta när vi raskt bör ta fatt i rodret och klura ut hur vi ska hantera och styra den båt vi nu sitter i. Åt vilket håll blåser omvärldens vindar?

Det kan aldrig bli perfekt första gången vi försöker. Vi får testa och experimentera oss fram och utvärdera våra resultat. Förbättra. Dela med oss av våra erfarenheter och söka upp andras. Vi behöver tro och vi behöver vilja för att trampa nya stigar där vi inte tidigare vandrat. Teach Meet är en inspirerande rastplats för modiga digitala nybyggare.

Det behöver inte vara så svårt.

(Nästa TeachMeet äger rum den 13 oktober i Helsingborg. Information och anmälan lanseras senare på hemsidan. Du som deltog och återse glimtarna, ta del av foton, tal, chatten eller missade TeachMeet se kan ta del av dess innehåll på hemsidan:

 Youtube

Slideshare

Bambuser

TeachMeet Syd

 Bloggat från Teach Meet Syd

Ellen Pettersson, mediepedagog Trelleborg tackar för TeachMeet Syd 2011 och ser fram emot nästa … OBS. Tankar som kommer till uttryck i denna text är Ellens egna.

”Världen skapas kanske av tekniker, men det är användarna som formar den och ger den betydelse.” (KK-stiftelsen Läroverktyg s. 80)

tisdag, november 30th, 2010

Dokumentären Armadillo Skolbio

I dokumentären Armadillo är vi som åskådare flugor-på-väggen med en grupp danska soldater ur ISAF-styrkan. Vi känner soldaternas gruppgemenskap, jargong och rädsla. Filmen väcker många känslor och tankar kring bland annat identitet, gruppgemenskap, mänskliga rättigheter, krig och förståelse för vår omvärld och våra medmänniskor.

Tisdagen den 7:e december  visar AV-Centralen dokumentären Armadillo som skolbio för gymnasiet på biografen Grand.

I samband med visningen av Armadillo besöks vi även av Frida Engman från svenska Afghanistankommittén. Frida introducerar oss till det civila Afghanistan före filmvisningen 09.00-9.45 på biografen Grand. Frida Engman medverkar även i diskussionerna med eleverna efter filmvisningen.

Alla pedagoger erbjuds dessutom en särskild träff med start 14.10.  Vi för då en gemensam diskussion kring Armadillo och reflekterar över dagen och hur vi kan arbeta vidare med Armadillos teman i sal G404.

Gymnasiets lärare som vill arbeta med Armadillo träffas redan den 2 december 16.00 i sal H321 (kontakt Martin Stenbeck). Möjligheter att arbeta med filmen Armadillo diskuteras och vi ser tillsammans filmen Armadillo 18.30.  Dokumentären visas även onsdagen den 1:e december om det passar dig bättre.

Vill du som gymnasielärare besöka visningen gratis? Lämna ditt namn, e-post samt arbetslag till ellen.pettersson@trelleborg.se samt ange vilken dag du vill se Armadillo. Din anmälan måste dock vara registrerad senast den 15.00 den dag du vill besöka biografen för att din gratisbiljett ska gälla. Du anger dina uppgifter i kassan för att komma in. Biljettpriset för den vanlige besökaren ligger runt 65 kr.

 Armadillo kommer när instutionella rättigheter finns tillgängliga i februari att köpas in till AV-Centralens utbud.

HÅLLTIDER

09:00-09:45             Filmintroduktion (Grand)

                        Medverkande klasser: BF09A, BF09B, HP09A, HP09B, VOC09 och Resurs

                        _____________________________________________________________________

09:45-10:00             RAST

_____________________________________________________________________

10:00-11:50             Film Armadillo (Grand)

                        Medverkande klasser: BF08A (15), BF08B (19), BF09A (15), BF09B (16),

                        HP09A (20), SP09B (19), SP09C (19), SP10B (22), SP10C (30), Resurs (15),

                        VOC09 (33)

10:30-11:20             Filmdiskussion (G404)

                        SP09A (33)

                        Totalt: 33 elever

_____________________________________________________________________

11:50-12:40             LUNCH

_____________________________________________________________________

12:15-14:10             Film Armadillo (Grand)

                        BF10A (), BF10B (), HP09B (21), SP09A (33), SP08 (?)

                        Totalt: 54+? elever

12:40-13:30             Filmdiskussion (G404)

                        Medverkande klasser: SP10C (30), SP09C (19)

13:30-14:20             Filmdiskussion (G404)

                        Medverkande klasser: SP10B (22), SP09B (19), BF09A (15), BF09B (16)

                        OM FRIDA ENGMAN & SAK

Frida Engman är skolansvarig på biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén. Hon har rest i Afghanistan vid flera tillfällen och har besökt många skolor under sina resor. Hon berättar om den civila situationen i Afghanistan mot bakgrund av det krig som filmen visar.

Svenska Afghanistankommittén (SAK) har i 28 år arbetat med bistånd i Afghanistan. Organisationen har 5500 anställda i Afghanistan och arbetar med utbildning, sjukvård, rehabilitering och utveckling av landsbygden. I Sverige är SAK en medlemsorganisation som bedriver informationsarbete och insamlingar. 25 svenska skolor har en varsin vänskola i Afghanistan.

 

OM DOKUMENTÄRFILM

Dokumentär är en subjektiv skildring av verkligheten. Ofta med avsikt att problematisera, fördjupa, skapa sammanhang och debatt. Dokumentären behöver inte förhålla sig till reportagets krav på en till synes mer neutraliserad rapportering utan driver ofta en tes, som filmaren gör allt för att bevisa.

Bilder, ljud, musik, händelseförlopp monteras, förstärks och fogas på det sätt som bäst skapar dramatik och bygger filmarens vinkel av verkligheten. Dokumentär är en spännande genre som rönt nya framgångar och uppmärksamhet de senaste åren.

Vill du fördjupa dig mer kring genren dokumentär eller se fler dokumentärfilmer med dina elever kontakta AV-Centralen och besök vår blogg om dokumentärfilm för förändring.

OM DOKUMENTÄREN ARMADILLO

Filmhandledning

Trailer

Filmvisningar på GRAND