Archive for Inspiratörer

måndag, juni 18th, 2012

Inspirerande resurser lagom till sommaren

Beast of burden, AV-Media, CC-BY-NC-SA

Lagom till sommaren drar Lärarförbundets konferens lärardagarna igång. Är man inte på plats kan man se t.ex. Sven Eric Liedmans anförande här.

URs serie Pedagogikens retorik finns tillgängligt strömmande och beskrivs av UR såhär:

”Hur hittar du som lärare den nödvändiga kontakten till dina elever? Och hur gör man för att få alla elever att vilja delta? Fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, får gå en kurs i pedagogisk retorik med Tina Kindeberg, docent i både retorik och pedagogik. De medverkande lärarna är Johanna Söderström, Benita Holmgren, Agneta Siverhäll och Oskar Persson.”

Är man intresserad av specialpedagogik kan kanske Hjärnan och lärandeprocessen vara av intresse som ingår i deras serie där även program om dyslexi och andraspråk, och aspekter kring Asberger och ADHD diskuteras. Sevärt!

”Carl E Olivestam, forskare neurodidaktik, prorektor och biträdande professor vid Strömstad Akademi. Som lärare bör jag känna till var den stora aktiviteten är någonstans i elevernas hjärnor. Eleven visar störst aktivitet i hjässloben, center för motorik och rytm, om materialet är oreflekterat. Lärare arbetar ofta i pannloben där arbetsminnet finns. Det går att träna upp. All bearbetning av information äger rum i arbetsminnet. I kritiska situationer går aktiviteten över till amygdala. Till exempel om läraren undervisar om den elektriska spisens uppbyggnad och konstruktion och eleven bränner sig på plattan. Då blir det bara amygdala som jobbar. Det enda eleven minns blir ”det här var obehagligt, det ska jag undvika”.”

onsdag, maj 23rd, 2012

Framtidens Lärande – Skolbesök på YBC i Nacka

Young Business Creatives, YBC, är en kommunal gymnasieskola i Nacka med cirka 400 elever fördelade på tre program: Ekonomi, Samhällsvetenskap och International Baccalaureate, IB. Skolan slog upp portarna höstterminen 2008 med en vision om att skapa en modern arbetsplats för gymnasieelever hellre än en mer traditionellt inriktad skola. Redan från start har man haft ett en-till-en-koncept, i betydelsen en dator per elev.

Jag var med en delegation på cirka 40 lärare, rektorer, IKT-pedagoger och andra skolrepresentanter, mestadels från gymnasiet, som hälsades välkomna av YBC:s biträdande rektor och tillika en av dess grundare, Daniel Lundqvist. Förutom den öppna planlösningen på skolan, som vi snart ska återkomma till, noterade jag till min förtjusning att det även fanns med representanter från den omhuldade finska skolan på detta studiebesök. Det första som möter besökaren vid entrén är en stor cafeteria enligt modernt ”latte-snitt”, där kaffet smakade utmärkt bör tilläggas.

Lärrarrum på YBC, AV-Media CC-BY-SA-NC

På själva skolplanet är det idel öppen planlösning. Väggarna utgörs av glaspartier från golv till tak på såväl klassrum som lärarrum och skolledning, vilket skapar en hisnande känsla av transparens. Man ser nästan allt som försiggår på den våning man befinner sig. Det finns inga korridorer utan mitten av varje våning består av en stor gemensam yta, som enligt utsago används till storföreläsningar och seminarier.

YBC:s pedagogik bygger på att eleverna är uppkopplade till varandra och mot omvärlden. Lärarna använder sig av formativ bedömning i så stor utsträckning som det är möjligt.  Som digital plattform har man valt Google Apps, vilket enligt mina erfarenheter blivit allt vanligare på en-till-en skolor. En betydande del av elevernas skapande och redovisningar sker digitalt på elevernas egna hemsidor, som skapats i Google Sites – en av delarna i Google Apps. Daniel Lundqvist höll ett långt föredrag om olika skolprojekt, skolans pedagogiska tanke och om hur viktigt det är att fokusera på elevernas motivation. Mycket av YBC:s pedagogiska profil påminner om Tänk Om-konceptet, som vi har skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Det är således ingen slump att Tänk Oms nuvarande VD, Hans Renman, var YBC:s första rektor och en av skolans grundare.

Daniel Lundqvist flankerades under sin genomgång av tre elever samt en medielärare, som beskrev ett av terminens mer lyckade projekt. Lärarna hade skapat ett projekt med det blygsamma namnet ”Uppdrag: Förändra världen”. Projektet gick ut på att lärarna hade riggat olika situationer där eleverna skulle reta sig på olika företeelser i när- och fjärrsamhället, för att sedan formulera olika strategier för en förändring. Det kunder handla om alltifrån att ändra lokaltrafikens, SL, tidtabeller till olika miljöprojekt. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att alla projekt var skarpa, i meningen ”på riktigt”. Eleverna vittnade om hur konstigt, i positiv bemärkelse, det kändes när de stod på SL:s huvudkontor och blev bemötta som vilka vuxna som helst. Detta gav mig ett par tankeställare. Dels vilken tolerans många elever har skapat gentemot rena skoluppgifter och dels vilken motivation som skarpa projekt förankrade i verkligheten kan ge. Eleverna var med i planeringsarbetet och fick även vara delaktiga i att titta på vilka mål och centralt innehåll som integrerades i de olika projekten. Enligt Daniel Lundqvist kräver denna typ av skarpa och öppna projekt att man som pedagog ser sig mer som en designer av själva lärandet än som lärare i traditionell bemärkelse:

– Vi behöver inte fler lärare i Sverige. Vad vi behöver är ”learning designers”, som skapar och riggar lärsituationer där eleverna ses som subjekt för själva lärandet.

För att vidare poängtera vikten av att eleverna är ute i verkligheten i riktiga projekt använde sig Daniel Lundqvist av en fotbollsallegori:

– Skulle en fotbollsspelare fortsätta att träna hårt och tycka att det är kul med fotboll om man inte får spela en enda match på 15 år?!

Jag tror att frågan var retoriskt menad..

Det levererades en hel del tänkvärda ”oneliners” om skolans aktuella status och om hur skolan kan förbättras i Sverige och det märktes att Daniel Lundqvist är en van talare och föredragshållare. En tänkvärd betraktelse är att när man jämför den snabba utvecklingen av informationstillgänglighet med resultaten i skolan, så får man två divergerande kurvor. Information och kunskap är naturligtvis inte samma sak, men den senare bygger på den förra. För visst är det väl konstigt att informationsrevolutionen inte syns i skolresultaten i ett så tekniskt framstående land som Sverige? Det är en fråga väl värd att begrunda för alla oss lärare…

.Som sista punkt vill jag delge de finska delegaternas kommentarer kring hur YBC arbetar.

– Vi har väldigt mycket ”PISA-turister” i Finland på grund av våra fantastiska resultat i PISA-studien. Min personliga åsikt är att bra PISA-resultat dödar kreativiteten. I Finland vill myndigheterna att vi ska individualisera utbildningen ännu mer och då försvinner alla de kollaborativa vinster som finns här där ni övar mycket på teamwork. Vissa grunder måste man ha innan man kan släppa loss kreativiteten och det är vi bra på i Finland, men teamwork tränar vi nästan inte alls på och det är en grund för kreativitet – att få upptäcka och lära tillsammans med andra.  Om nu ni är bra på teamwork och kreativitet medan vi är bra på individualiserat lärande och de skarpa teoretiska grunderna, så borde Åland vara en perfekt plats för världens bästa skola.

Den sista kommentaren följdes av skratt, men därmed är det inte sagt att det behöver vara fel tänkt…

 

onsdag, maj 9th, 2012

Om TÄNK OM

Delar av AV-Media i Trelleborg närvarade på TÄNK OM-utbildningen nere i Ystad under måndagen och tisdagen. Det var mycket fokus på ungas nätvanor och hur det framväxande nätverkssamhället påverkar vårt förhållande till kunskap och pedagogik. Väldigt mycket av de pedagogiska perspektiven kretsade kring herrarna  Ruben R. Puentedura, Benjamin Bloom och Lars Svedbergs tankar kring detta delikata ämne. TÄNK OM menar att den digitala teknikens intåg i klassrummen förändrar pedagogiken i grunden – vi måste helt sonika tänka om när vi undervisar. Eleven ska ses som delaktig i sin egen lärprocess och inte ”matas” med kunskap från katedern. Uppgifterna som ges ska i betydligt högre grad vara av öppen karaktär än ”låsta” utifrån anvisningar. Vi fick se en hel del exempel på uppgifter av denna karaktär och det blev en hel del diskussioner om hur mål, centralt innehåll och betygskriterier ska konvergeras till öppna uppgifter. För att visa vilka digitala verktyg och resurser som kan användas till detta, fanns det workshops och genomgångar under båda dagarna. Det blev en hel del material producerat i form av filmer, artiklar och ”brev till rektor”, vilket gjordes gruppvis i allehanda konstellationer.

Som IKT-pedagoger ligger detta naturligtvis oss varmt om hjärtat, även om tekniken ibland hamnade lite väl i framkant. AV-Medias inställning till IKT-pedagogik är glasklar i detta avseende: den digitala tekniken är ett, av många, medel att ta till sin hjälp för att hjälpa eleverna att nå målen . Låt vara att det är ett synnerligen mångfacetterat och kraftfullt medel. Den enkla tillgången till information från Internet via smartphones, läsplattor och datorer håller på att omforma vår syn på såväl vad som hur och varför man ska lära sig saker. Lite provocerande kan man sammanfatta detta som: – Om eleven kan googla sig till svaret – är frågan felaktigt ställd!  Nyligen har det skrivits massor av nationella prov i olika kurser och ämnen runtom i Sverige. Här får eleverna varken använda sig av grammatik- och stavningskontroller, Internet eller samarbete när de ska skriva uppsats i svenska, exempelvis. Detta blir nog den enda gången de någonsin skriver en uppsats utan dessa hjälpmedel – någonsin, som sagt…

Sammanfattningsvis kan man säga att TÄNK OM tror att den digitala revolutionen kommer att omdana pedagogiken mot en elevstyrd lärprocess där eleven själv är delaktig, skapande och kollaborativ i undervisningen. Nedan följer en kort sammanfattning av några av de teorier som utbildningens pedagogik tog avstamp ifrån:

Puenteduras modell

Målet för skolan är att nå upp till den fjärde nivån.

 

Nivå 1 – Ersättning – Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, utan funktionell förbättring

Nivå 2 – Effektivisering/Förbättring – Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, med funktionell förbättring

Nivå 3 – Förändring/Modifiering – Tekniken ger möjlighet till stora förändringar i arbetssättet

Nivå 4 – Omdefiniering – Tekniken gör det möjligt att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga

Blooms taxonomi

Taxonomin kan användas för att mäta hur långt eleven lyckats abstrahera given information i lärandeprocessen. Den kan användas för att hjälpa oss lärare att utvärdera hur långt en elev har kommit i förmågan att skaffa, processa och utvärdera information och ser ut enligt följande:

  1. Kunskap – Att kunna ta till sig ren fakta och komma ihåg denna.
  2. Förståelse – Att kunna förstå och tolka den fakta som har memorerats.
  3. Tillämpning – Att kunna göra något med den fakta och de kunskaper som har memorerats.
  4. Analys – Att kunna se samband och göra jämförelser mellan olika fakta.
  5. Syntes – Att kunna dra egna slutsatser utifrån olika fakta.
  6. Utvärdering – Att väga olika samband av fakta mot varandra och kritiskt granska samt ta ställning för eller emot dem.
Är vi redo att tänka om i Trelleborg?

onsdag, maj 2nd, 2012

Filmer från Teachmeat Syd Kristianstad

Missade du Teachmeat i Kristanstad eller vill gå tillbaka och se och höra vad det egentligen var de olika talarna pratade om? Kolla in länken så hittar du varje presentation om du klickar på bilden av talarens ute till vänster. Du hittar också länkar till deras presentationer samt deras bloggar/webbsidor.

 

tisdag, april 10th, 2012

LÄROMEDELSTRÄFF

 

I AV-Media Trelleborgs uppdrag ingår omvärldsbevakning och vi har sett ett ämnesövergripande läromedel för åk 1-6 som vi tycker verkar intressant. 

Du har nu möjlighet att träffa läromedelsföretaget mani från Staffanstorp som AV-Media träffade på BETT-mässan och som nu bjuder in till en träff för nyfikna pedagoger i Trelleborg.

 

Inbjudan från mani och anmälan

Mani läromedel har den stora äran att inbjuda till en manisk eftermiddag i Trelleborg torsdag den 3 maj klockan 16.00 – 18.00.
Men först ett citat ur Lgr11 under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag:

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Detta är också kärnan i vårt ämnesövergripande material Stadsmani. Vi kommer under kvällen att presentera Stadsmani och ge en inblick i alla de möjligheter som arbetet med Stadsmani ger. Stadsmani riktar sig främst till elever i år 3-6.  Vi kommer också att visa JVM- och VM-mani, ett roligt och annorlunda sätt att träna matte för elever i år 1-6Läs mer på manis hemsida.

Anmälan finner du här – senast den 27 april vill vi ha din anmälan.

tisdag, mars 13th, 2012

INSPIRATÖRER #2 Rikard Rasmusson

 Unikum som tidsbesparare

AV-Media genomför under året en serie reportage om lärare som använder sig av digitala verktyg i sin undervisning. Vi vill visa upp exempel på och inspirera till olika sätt att använda den nya tekniken. Idag tänkte vi titta på hur man kan använda Unikum som planeringsverktyg och till vår hjälp har vi blivit rekommenderade Rikard Rasmusson på Liljeborgsskolan 7 – 9. Rikard, som är lärare i SO-ämnena, tar emot oss i norra entrén och bjuder på en kopp kaffe innan vi tar plats i hans klassrum framför Smartboarden, där han projicerar Unikum för oss. 

Jag har, precis som många andra, alltid trott att jag haft koll på varje elevs utveckling, men också märkt att det är lätt hänt att man missar delar av innehållet ibland. Som vi har organiserat arbetet i Unikum nu, är risken minimal att något missas.

Rickard Rasmusson

Var det mycket arbete för att komma igång?

Vi satt fyra SO-lärare och tolkade, diskuterade och konkretiserade det centrala innehållet och målen i början av terminen. Detta är alltid bra att göra och Unikum gav oss en anledning till att gå på djupet med dessa centrala pedagogiska frågor. Det klart att det tar mycket tid, men den tiden har man igen mångfalt längre fram enligt mina erfarenheter. Samtidigt är den typ av diskussioner om mål och centralt innehåll som vi hade enormt utvecklande, inte minst med tanke på den nya läroplanen, Lgr11. Det tar tid, men om man gör en ordentlig LPP, så har man även gjort sina skriftliga elevomdömen och sparat enormt mycket tid. Jag räknade ut att jag skulle behöva 80 timmar för att skriva alla mina elevers omdömen enligt de nya föreskrifterna. Det slipper jag nu.

Hur har Unikum gett dig bättre koll på elevernas utveckling i dina ämnen?

– Alla lärare som har börjat jobba på detta sätt har sagt samma sak. Man tror att man har koll, men har det egentligen inte till hundra procent. Med Unikum som planeringsverktyg har fokus på undervisningen blivit mycket klarare. Man vet hela tiden varför och hur man gör något utifrån uppläggen i Unikum. Skärpan har blivit bättre  – den röda tråden i undervisningen har blivit tjockare.

På vilka andra sätt har LPP-arbetet i Unikum påverkat din undervisning?

– Vill man jobba med formativ bedömning med eleverna så underlättar det naturligtvis. Vi har inom arbetslaget försökt att jobba formativt länge, men det har blivit mycket lättare nu.

Hur går det till när du tar fram dina LPP:er?

– Ämnets syfte hämtas automatiskt från Skolverket och där kan man göra ett urval över vad man tycker passar för ett visst moment. Sedan kopplar man på ämnets centrala innehåll och kompletterar med det, vilket är rätt så enkelt. Under rubriken ”Bedömning” preciserar jag vad som ska bedömas i en matris och här kan jag välja att kopiera en befintlig eller göra en egen direkt. Sedan har jag förberett färdiga kategorier  och gjort kopplingar till kursplanen, så att man enkelt kan koppla på dem i matriserna. Det låter kanske komplicerat, men det är väldigt snabbt och smidigt gjort.

Unikum

Jobbar alla lärare här på Liljeborgsskolan med Unikum?

– Alla ska jobba med Unikum, men har kommit olika långt. Förvånansvärt många har kommit väldigt långt. Det som tar tid är att komma över den tekniska tröskeln – innan man hittar i systemet. Men det är fler än jag som kommit fram till att man sparar otroligt mycket tid, men framförallt blir jag mer observant på hur det jag gör i klassrummet är relaterat till styrdokumenten.

Hur har eleverna reagerat på arbetet med Unikum?

–  Mina nya sjuor kommer snabbt in i det. Lägger jag ut en bedömning, så är de inne och kollar på mobilerna och kanske kommer för att diskutera bedömningen. Även under lektionstid går de in och tittar över planeringen och annat på Unikum. Eleverna kan också ge feedback till sin IUP och i vissa moment får de bedöma sig själva utifrån LPP.

Rikard visar oss hur han snabbt kan skapa en överblick över hur eleverna har klarat ett visst kunskapsmål i undervisningen. Det är en grafisk matris som på ett överskådligt sätt visar vilka delar av momentet varje elev har klarat. 

Jag kan överblicka klassen och se vilka delar de har klarat i matrisen här. Det är ett utmärkt sätt att utvärdera sin egen undervisning, eftersom jag kan se vilka moment som inte fungerat och då måste jag fundera över vilka förberedelser och möjligheter eleverna har fått. Det kan vara en markör att de inte har fått öva tillräckligt.

Nu har det blivit bestämt centralt i kommunen att alla ska använda Unikum inom grundskolan. Vad har du för tips till de som fortfarande inte använder sig av verktyget fullt ut?

–  Det är jätteviktigt att man vågar släppa sin gamla pärm eller kalender och använder detta som sitt huvudsakliga verktyg, annars blir det en massa dubbelarbete. I IUP-modulen hamnar allt vi gör. Den fungerar som en samlingsmodul. Vi använder även bloggverktyget där vi kan ta upp saker som inte har direkt med ämnen och kunskapsutveckling att göra. Det går att styra informationen, så att man kan bestämma vem som kan läsa vilket inlägg. Föräldrarna har blivit allt mer positiva till detta sätt att arbeta. Går man som förälder in ett par gånger per termin och tittar så får man en jättebra överblick över vad ens barn gör i skolan. Vi har mött väldigt lite motstånd här bland lärarna. Är man osäker finns det alltid någon ett par skrivbord bort som kan hjälpa till. Vidare måste jag framhålla att bedömningsmodulen är väldigt bra och vi kan uppfylla många av kraven som kom i den nya skollagen. Hade vi inte använt Unikum tror jag att det hade varit väldigt svårt att nå upp till dessa krav. Det hade blivit väldigt krångligt…

Rikard berättar vidare om hur hans arbete med Unikum stärkt elevinflytandet hos hans elever och hur det hjälpt dem att följa sin egen utveckling.

– I Lgr11 trycks det enormt på elevinflytande och då fungerar detta verktyg bra för att verkligen få in det vi planerar i undervisningen. Sedan finns det en metakognitiv poäng med att eleverna kan följa sin egen utveckling moment för moment. De får en uppfattning om hur hur de lär sig och hur deras kunskaper utvecklas. Enligt styrdokumenten måste vi kunna göra en nulägesbedömning när som helst för en elev. Vilka når målen och vilka gör det inte? En början på en utredning eller en början på ett åtgärdsprogram ser man enkelt i Unikum, som alltid ska vara uppdaterad. Den information som ryms måste vi lärare kunna ge i alla ämnen och det är ett enkelt och smidigt sätt att lösa det på. Det har hjälpt mig att uppfylla  höga krav och jag tror att vi har blivit bättre lärare. Det har ökat vår kursplankompetens , vårt fokus och det släpper in eleverna i undervisningen. Ingen behöver någonsin gissa hur vi bedömer eleverna eller om man når målen eller inte. De lär sig mer, eftersom de kan fokusera på vad och hur de lär sig och man kan få ut sammanställningar ämne för ämne.

Har det varit något tekniskt strul kring installationer och sådant?

– Ett tag var det väldigt trögt, men det är åtgärdat nu. Allting ligger online, vilket innebär att man kan göra sina planeringar hemifrån, när det behövs och när skolnätet är lite segt ibland… Vissa delar av Unikum är fortfarande osmidiga och då har vi tagit kontakt med producenten och jag tycker att det är ett lyhört företag som lyssnar på våra önskemål.

Vår intervju börjar närma sig sitt slut, när Rikard tittar lite stressat på sin klocka och inser att han har lektion om fem minuter. Lektionens mål är redan planerad i Unikum, men kaffe går i nuvarande version inte att få i programmet. Vi följer med till fikarummet och frågar Rikard om han skulle vilja dela med sig av sina imponerande arbetssätt med andra lärare i kommunen som inte kommit lika långt.

– I mån om tid. Absolut! Jag vet av egen erfarenhet att man både sparar tid och får en bättre överblick över sina elevers kunskaper, vilket många lärare behöver idag. Inte minst med tanke på att vi har fått nya styrdokument att förhålla oss till.

onsdag, mars 7th, 2012

INSPIRATÖRER #1: Carola Sjögren

AV-Media genomför under året en serie reportage om lärare som använder sig av digitala verktyg i sin undervisning. Vi vill visa upp exempel på och inspirera till olika sätt att använda den nya tekniken. Först ut är Carola Sjögren på Serresjöskolan, som undervisar i årskurserna 5 och 6, mestadels. Carola kombinerar sin Smartboard med dess tillhörande program Notebook och Liber Espresso. Det sistnämnda är en inköpt onlinetjänst från Liber för F – 6, som tar ut en licensavgift per elev.

 

Carola Sjögren tar emot oss i sitt klassrum tillsammans med sina två lärarkandidater, dockar sin bärbara dator till Smartboarden och sätter igång med sin genomgång. Hon ger ett vant intryck framme vid sin Smartboard och funktionerna i Notebooks flygande verktyg (listen i vänstermarginalen) hanteras flyhänt och säkert.

–  Det flygande verktyget gör att jag när som helst kan stanna upp i en film, på en hemsida eller i ett dokument och göra anteckningar direkt. Jag kan göra tankekartor direkt i Notebook, som jag sedan sparar i en gemensam mapp, så att hela klassen kan komma åt anteckningarna. De flesta av mina lektioner finns sparade i en gemensam mapp, som alltid är tillgänglig för eleverna här i skolan.
 
Carola ser stora fördelar med att visa bilder på sådant som de pratar om under lektionerna. Programmet som hör till Smartboard, Notebook, innehåller mängder med bilder som alla har gemensamt att de är ok att använda ur upphovsrättsligt perspektiv.

–  Att visa bilder på det man pratar om ger eleverna något att hänga upp nya ord och begrepp på. Fria bilder direkt från nätet kan vara oerhört svåra att hitta, så det underlättar mycket att ha Notebooks bildgalleri att plocka ifrån. Sedan finns det färdigt lektionsmaterial på Internet, som är gratis att hämta. Smartklubben är en sida som har massor av färdiga lektioner i diverse ämnen och årskurser som andra lärare har delat med sig av. Även på Lektion.se finns det färdiga lektionsupplägg i Notebok att ladda hem.

En lång diskussion om upphovsrätt och hur man som lärare förhåller sig till detta följer, men så småningom kommer vi tillbaka till ämnet för dagen. Vi frågar Carola hur eleverna jobbar med den interaktiva skrivtavlan och får följande svar:

–  Mina elever jobbar själva med Notebook. Är de datorvana är det bara att släppa loss dem. De får redovisa sina kunskaper på Smartboarden med Notebook. Fördelen är att de kan använda sig av det befintliga galleriet och inte behöver gå ut på nätet och leta. Visst är det ett begränsat utbud jämfört med vad som finns på Internet, men en sådan begränsning kan i många fall vara en fördel. Notebook är dessutom lätt att använda för eleverna om man jämför med andra presentationsprogram, som PowerPoint exempelvis. De äldre eleverna får göra material och redovisningar som ska vara anpassade till att användas i de lägre årskurserna i vissa uppgifter.

Vi frågar hur Carola går till väga för att lära ut tekniken till sina adepter.
 
–  Vi brukar börja med faktasökning och hur man gör tankekartor och så. Sen går vi igenom hur man lägger in bilder och annat. Till en början visar jag eleverna i små steg och sen hittar de andra funktioner snabbt och visar varandra. Eleverna blir mer datorvana på ett allmänt plan också när de får arbeta på detta sätt. 
 
Är det några speciella funktioner som eleverna tycker är roliga använda?
      
–   De brukar spela in sig själva när de skriver och kan gå tillbaka och titta på hur de formar sina bokstäver. Det tycker de är döroligt! De brukar även rita teckningar, som de animerar. 
 
Enligt Carola är det inte alls självklart att dagens ungdomar har datorvana på ett sätt som främjar deras arbete i skolan. 

–   Man tror att ungar kan datorer väldigt bra, men de kan de inte.  De kan spela väldigt bra…
 
Serresjöskolan har köpt licenser till en onlinetjänst tjänst som heter Espresso. Tjänsten, som saluförs av Liber i Sverige, innehåller bland annat filmklipp, interaktiva övningar, bilder och artiklar för årskurserna F – 6. Det är inget heltäckande material utan det används som ett komplement för att variera den gängse undervisningen. Carola Sjögren kombinerar Espresso med sin Smartboard. 
 
–   Har man både Smartboard ihop med Espresso är det fantastiskt. Smartboard utan espresso är skapligt. Det är otroligt lättanvänt och från början ett engelskt material, som anpassats till det svenska språket och Lgr11. Nu nyproduceras filmer och annat material för den svenska marknaden. Det kostar 96 kronor per elev på skolan och man kan få hemmalicenser att dela ut till elever som behöver jobba hemma. Allt material är granskat och får användas fritt. Grunden är korta filmsnuttar på ett par minuter. Jag använder det väldigt mycket som introduktion till innehållet i mina lektioner eller som komplement till läroböckernas material.
 
Som företrädare för AV-Media undrar vi förstås om filmerna i Espresso konkurrerat ut vårt utbud av film och strömmande media, men så verkar inte vara fallet.
 
–  Espresso har inte fått till följd att jag använder SLI mindre, eftersom det är en annan typ av filmer. Filmerna i Espresso är korta introduktionsfilmer av mer övergripande karaktär. På SLI hittar man filmer som går mer på djupet och som är längre. Filmerna i Espresso kan användas av eleverna i olika redovisningar också.
 
Carola ser många fördelar med att använda Espresso och tar upp tidsbesparingen som en av de främsta fördelarna.
 
–   Espresso sparar mig väldigt mycket tid, eftersom jag slipper leta upp bilder och material. Det finns redan där. Är någon till exempel sjuk hittar jag snabbt material som de kan använda för att komma ikapp resten av klassen. Det går att välja ut precis det material jag vill använda och bygga upp övningar utifrån detta. Eleverna hämtar sedan mina utvalda övningar från en gemensam mapp på nätverket och kan börja jobba direkt.
 
Det låter väldigt tekniskt – klarar eleverna av det?
 
Carola visar i ett par enkla steg hur hon sammanställer ett par övningar och sedan sparar ner sammanställningen på det gemensamma diskutrymmet i sin dator, som är tillgängligt för eleverna.
–   Man behöver, i de flesta fall, bara visa eleverna en gång hur man hittar hit, sedan vet de var de ska leta. Ibland glömmer de bort hur man gör, men då är det bara att visa dem igen.
 
Vilka fördelar ser du med detta arbetssätt i din lärarroll?
 
–   Det är framförallt tids- och resurssparande. Jag slipper kopiera upp arbetsmaterial, när eleverna kan jobba direkt i datorn. Dessutom får jag väldigt mycket tid över till den administrativa delen av arbetet, som IUP, utvecklingssamtal, åtgärdsprogram och föräldrakontakter. Jag kan lita på att detta leder till kunskapsutveckling för det ser jag på eleverna. Att man inte har en massa rättat arbetsmaterial att utgå ifrån som bedömningsmaterial gör inte så mycket. Man går ju runt och följer elevernas arbete på datorn under lektionerna hela tiden.
 
I de nya läroplanerna står det en hel del om att använda digital teknik. Hur ser du på det?
 
–   Många lärare känner sig jättestressade av det, men detta är inte så svårt. Det finns enkla instruktioner om hur man gör på sidan. När det kommer till Smartboard och Notebook, så måste det vara lättillgängligt. Blir det för mycket sladdar och krångel så skräms nog många av det.
 
Hur ser du på att använda Espresso som bedömningsmaterial utifrån mål och centralt innehåll?
 
–   Använder man Espresso, så finns alla ämnen med även om det inte är heltäckande sett utifrån målen.  Det finns en massa vägar in i materialet och allt är kopplat till mål och centralt innehåll. När det kommer till betygssättning använder jag inte Espresso som grund, utan det är mer till för att skapa variation och individualisera undervisningen. Under ett lektionstillfälle ska man försöka hitta alla elever på något sätt. En stor fördel med att använda Smartboard, Espresso och strömmande media är att jag kan spara väldigt mycket tid.
 
Vad använder du tiden till som du sparar?
 
–   Skriva IUP, kontakt med föräldrarna, reder ut konflikter, allt sådant som man ibland kan ha svårt att hinna med utan att det tar tid från lektionsplanering och undervisning. Man slipper mycket rättning, eftersom materialet är självrättande. Som lärare i dag hinner man inte med mycket planering under sin arbetstid. 

Vi tackar Carola för att hon tog sig tid att träffa oss. Känner du någon som skulle vara lämplig att göra ett reportage kring eller är du kanske vår nästa inspiratör? Tveka i så fall inte att höra av dig till oss på AV-Media i Trelleborg.