Archive for Källkritik

tisdag, juni 5th, 2012

GY11 genom Wordle

Wordle är ett program för textanalys som presenteras på ett sätt som gör att det snabbt går att hitta textens nyckelord. Man kan välja att klistra in en hel roman i Wordle för att snabbt och översiktligt se vilka som är de vanligast återkommande orden. Vi gjorde en test med att klistra in hela Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011, GY11, och resultatet kan du beskåda nedan. Vi återkommer med fler intressanta Wordle-textanalyser inom kort. Tyvärr måste bilder och punktlistor redigeras när man klistrar in text från dylika pdf-dokument, varför lite grundläggande formateringskunskaper krävs.

Ett lite enklare tips kan vara att ta klassisk litteratur från en fri webbresurs som Project Gutenberg. Sök upp exempelvis  William Shakespeares ”Macbeth” eller varför inte Gamla testamentet? Välj sedan ett format som gör att du lätt kan få kopiera boken som enbart text. Kopiera och klistra in texten i Wordle –> Klicka på ”Create” i menyn. Sedan är det bara att laborera med inställningarna. Genom att trycka på knappen ”Randomize” formaterar Wordle om din inklistrade text slumpmässigt. Hur kul, enkelt och intressant som helst!

GY11 i Wordle - Eleven i centrum!

onsdag, maj 23rd, 2012

Framtidens Lärande – Medievetenhet och Unescos läroplan MIL

Fredrik Holmberg, AV-Media, CC-BY-NC-SA

FNs organ för utbildning, vetenskap och kultur Unesco har satt samman en läroplan för lärare kring media- och informationskompetens kallad Media and information literacy curriculum. Om denna och det svenska arbetet med översättning och skapande av ett öppet mediaarkiv pratade Fredrik Holmberg, till vardags anställd som filmpedagog hos Folkets Bio, på ett ytterst intressant seminarium under Framtidens Lärande i Stockholm.

Läroplanen handlar om att öka kompetensen inom begreppet media literacy, något som han menade var svåröversatt till svenska och hyste funderingar på att lansera begreppet medievetenhet som ett svenskt svar på de omfattande betydelserna det engelska begreppet inbegriper. Klas Viklund beskriver media literacy-begreppet såhär i sin genomgång av mediepedagogiska utmaningar och förutsättningar i de nya läroplanerna (PDF):

”Internationellt används ofta begreppet ”Media Literacy” (på svenska: mediekompetens) som kan beskrivas som en överlappning av tre kompetensområden (som alla börjar på K) och som är den kompetens som elever eller medborgare bör besitta: kulturell kompetens (mediekulturer, mediernas historia), kritisk kompetens (medietexters retorik, mediernas drivkrafter) och kreativ kompetens (medieteknik, eget skapande).”

Det finns utifrån denna definition klara kopplingar till  EUs åtta nyckelkompetenser kring det livslånga lärandet (PDF)  där  punkt fyra explicit handlar om digital kompetens. De olika kompetenserna som där räknas upp är:

  1. Kommunikation på modersmålet
  2. Kommunikation på främmande språk
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
  4. Digital kompetens
  5. Lära att lära
  6. Social och medborgerlig kompetens
  7. Initiativförmåga och företagaranda
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Sven-Eric Liedman har på skolverkets uppdrag skrivit ett PM om dessa kompetenser som har något år på nacken men fortfarande är läsvärd.

Unescos läroplan kan ses som ett svar på behovet av att skapa ett utbildningsmaterial för lärare om mediekulturer och den kritiska kompetens som krävs i vår medierika omvärld. Läroplanen (MIL)  ska tjäna som ett komplett undervisningsmaterial att använda i fortbildning och kompetensutveckling. Planen är uppbyggd av nio moduler som i sin tur består av ett antal olika enheter som alla är uppbyggda kring ett antal ämnen, mer konkreta lärmål, pedagogiska tillvägagångssätt och aktiviteter samt rekommendationer kring uppgifter att använda. Till varje modul finns också en samling tips på digitala resurser  att använda i arbetet med modulen.

De nio olika modulerna är (mina översättningar inom parantes):

  1. Citizenship, freedom of expression and information, access to information, democratic discourse and life-long learning (Medborgarskap, yttrande- och informationsfrihet, tillgång till information, demokratisk diskurs och livslångt lärande)
  2. Understanding the news, Media and information ethics (Att förstå nyheterna, media- och informationsetik)
  3. Representation in media and information (Representation i media och information)
  4. Languages in media and information (Språk i media och information)
  5. Advertising (Reklam)
  6. New and traditional media (Ny och traditionell media)
  7. Internet opportunities and challenges (Internets möjligheter och utmaningar)
  8. Information literacy and library skills (Informations ”kompetens” och biblioteksfärdigheter)
  9. Communication, mil and learning – A capstone module (Kommunikation, mil och lärande – en sammanfattande modul)

Om vi gör en djupdykning ner i modul 5 som behandlar reklam  ser vi att den i sin tur är uppdelad i fyra enheter:

  1. Advertising, revenue and regulation (Reklam, intäkter och reguleringar)
  2. Public service announcements (Public service meddelande)
  3. Advertising – the creative process (Reklam –  den kreativa processen)
  4. Advertising and the political arena (Reklam och den politiska arenan)

Efter att ha gått igenom enhet fyra , Advertising and the political arena, kommer läraren ha kompetensen att:

  1. Assess political and election advertising
  2. Evaluate the guidelines in place for political advertising
  3. Analyze emotional appeals in political and election advertising
  4. Recommend strategies to maintain an informed citizenship, given the use of emotional appeals in political advertising
  5. Explain the procedure available to citizens who wish to solicit a regulatory body during an election

Det vill säga i korta drag att kunna utvärdera och granska politisk reklam som ett medel för att skapa kritiska och välunderrättade samhällsmedborgare. Bara utifrån detta lilla nedslag i läroplanen kan vi se att det är ett omfattande material som presenteras som förhoppningsvis kommer bli en viktig och integrerad del av skolans verksamhet.

Det är ett antal svenska myndigheter som tillsammans med högskolan i Borås samarbetar och bekostar arbetet med att översätta läroplanen till svenska och byggandet av det tillhörande kompletterande mediabiblioteket. Fredrik poängterade  att medborgarskapet är ett centralt begrepp i texten och för att kunna vara en aktiv demokratisk medborgare krävs det mediekompetens,  medievetenhet.

I och med att elever tar del av berättelser och drama i en takt som aldrig förr är det viktigt att också lärarna är med på banan och har den kritiska och didaktiska kompetens som krävs. Här menar Fredrik att deras översättningsarbete kan tjäna ett viktigt syfte i Unescos världsutbildningsprojekt. Vi på AV-media kan inte annat än hålla med och kommer dyka med huvudet före ner i MIL och plocka ut godbitar att presentera för er här på bloggen framöver.

tisdag, maj 22nd, 2012

Sajttips: Filmpedagogerna

Vill du jobba med film och media i skolan och känner att inspirationer ibland tryter? Filmpedagogerna på Folkets Bio jobbar inte bara med att översätta Unescos läroplan för medievetenhet (Media Literacy) utan driver också en väldigt bra och läsvärd blogg full med matnyttigheter för pedagoger.

Besök Filmpedagogerna!

Ett längre inlägg om Unescos spännande utbildningsprojekt kommer här på bloggen inom en snar framtid.

tisdag, maj 22nd, 2012

Nekrofili i Egypten, innebandy, SD på färöarna och lodjur: Källkritiska exempel

Cold Gin, AV-Media, CC-BY-SA-NC

Egypten

I diskussioner kring källkritik och hur man kan ha ett kritiskt förhållningssätt till media är det alltid bra att utgå från någorlunda aktuella händelser i världen. För ett tag sen kunde vi i tidningarna läsa att ett lagförslag förelåg i Egypten som skulle ge män rätt att ha samlag med sina fruar en tid efter att de hade avlidit. Nyheten spreds som en löpeld över världen vilket är förståeligt då den innehöll ett flertal av de faktorer som gör en nyhet till en NYHET: sex, död och en stor gnutta spännande exotism (charmen i det okända). Sen visade det sig att det det inte stämde utan var ett resultat av den klassiska viskleken i media där budskapet förvrängts så mycket att det hade ett helt annat när det kom ut på andra sidan.

Läs hela historien bakom nyheten i en initierad artikel av Helena Hägglund och Sam Carlshamre.

Orginalartikeln som publicerades på DN togs bort men återfinns här. DNs rättelse hittar du här.

Diskussionsfrågor

  • Hur kollar man källkritisk nyheter som man inte har någon egen förmåga att sanningsgranska?
  • Hur ursäktar sig DN i sin rättelse?
  • Varför blev det en så stor nyhet runt om i världen?

Innebandypappan

I januari var det stor uppståndelse i media kring en pappa som skulle ha blivit så besviken på sin sons usla prestationer i en innebandymatch att han i vredesmod lämnade sonen frysande utanför idrottshallen och körde hem. Historien spreds snabbt i medierna men visade sig efter ett tag och granskning i annan media visa sig vara osann.

Lyssna på Sveriges Radios program Mediernas genomgång av hela historien.

Expressen har en läsvärd genomgång och uppföljning av Mediernas granskning.

Uppsala Nya Tidning (UNT) som var de som var först med nyheten diskuterar här hur de resonerade kring publiceringen.

Diskussionsfrågor

  • Gjorde UNT rätt som publicerade nyheten? Kunde de undersökt sanningshalten bättre?
  • Vilka är tidningars publiceringsregler?
  • Följer tidningar dessa?
  • Hur fungerar det om man publicerar sig själv på nätet, behöver man följa några regler då?
  • Vad är det i historien som gjorde det till en så stor nyhet?

Sverigedemokraterna och Färöarna

En delegation från Sverigedemokraterna var på Färöarna på studiebesök och lyssnade ett tal som de tyckte var så bra att de återpublicerade referat och citat i sin tidning SD-kuriren, vad de dock hade missat var att han som höll talet var en färöisk komiker som drev med nationalistiska klyschor. Läs Sydsvenskans Niklas Orrenius reportage om händelsen.

Diskussionsfrågor

  • Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna missförstod att det inte var ett seriöst tal?
  • Nyheten fick väldigt stor spridning. Vad är det i nyheten som gjorde att så många medier valde att ta upp den?

Flashback och lodjuren

Sveriges Radios nyinstiftade journalistikpris Årets Mediaorm gick i år till Internetforumet Flashback för deras kollaborativa undersökning av sanningshalten bakom pristagaren av Årets Naturfotograf 2010 Terje Hellesös fantastiska bilder av lodjur. Det visade sig efter ett intensivt undersökningsarbete att fotografen hade klippt ihop bilder av lodjur han hittat på Internet med egentagna naturbilder.

Du kan följa hela historien med tillhörande länkar här.

Diskussionsfrågor

  • Förändras den traditionella journalistiken när människor på forum kan gå samman och skapa egna ”scoop”? Jämför t.ex. med Wikileaks.
  • Vilken roll har Sveriges största forum Flashback i mediedebatten idag?
  • Hur lätt är det att manipulera bilder för att få fram ett budskap?

Vid diskussioner om källkritik i skolan är det bra idé att kolla upp om Skolverkets sida Kolla Källan har något användbart material. Deras artiklar från 2011 hittar du här.


Källkritik i läroplanen

I skolans värdegrundsarbete för grundskolan,förskolan och fritidshemmet LGR 11  läser vi att:

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

En liknande formulering hittar vi i läroplanen för GY 11:

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

 

 

 

måndag, april 16th, 2012

Statistik, sannolikhet, födelsedagar och strumpor

President Lincoln’s secretary
Whose name was Kennedy
Advised him not to go to the theater
President Kennedy’s secretary
Whose name was Lincoln
Advised him not to go to Dallas

John Wilkes Booth shot Lincoln
In a theater and ran to a warehouse
Lee Harvey Oswald shot Kennedy
From a warehouse and ran to a theater

The names Lincoln and Kennedy
Each contain seven letters
The names Andrew Johnson
And Lyndon Johnson each
Contain thirteen letters
The names John Wilkes Booth
And Lee Harvey Oswald
Each contain fifteen letters

Så sjöng Buddy Starcher i sin hit History repeats itself från 1966 som klättrade högt på topplistan (Youtube, Spotify). Han sätter här omedvetet fingret på vår hjärnas dåliga förmåga att hantera statistik och sannolikhet. Denna oförmåga och vår tilltro till auktoriteter gör att mumbu jumbu som 9/11-konspirationsteorier och dylikt får ett stort genomslag. Filmen Loose Change vars premiss var att USA själva hade iscensatt attentatet fick ett enormt genomslag för något år sen och diskuterades nog i många klassrum runt om i Sverige. Hur bemöter man dessa typer av filmer som bygger på att presentera okontrollerbar ”fakta” samt spela vår oförmåga att förstå sannolikhetslära?

Vi tror man måste jobba mycket med dessa typer av kompetenser i skolan. Utan att förstå grunderna i statistik och sannolikhetslära så saknar man verktygen för ett källkritiskt tänk.

Prova att göra nedanstående tankeövning!

Du har i din strumplåda tio par blå strumpor och tio par röda strumpor. Med ljuset släckt, hur många strumpor måste du ta ur lådan för att vara säker på att få två i samma färg?

Rätt svar är tre, vilket är självklart när man tänker efter ett varv till även om det initialt känns fel och man vill svara 21.

Ett annat klassiskt sannolikhetsexempel som man ofta resonerar fel kring är det som kallas för födelsedagsparadoxen. I en slumpmässigt utvald grupp på 23 personer? Hur stor är chansen att två stycken fyller år samma dag? Rätt svar är 50 %. är det en grupp på 57 så är det 99 % sannolikhet. En trevlig och enkel förklaring till hur det går till hittas på better explained. Vill du läsa mer om problemet och andra logiska kullerbyttor rekommenderas ett besök på David Nessles eminenta blogg.

Ett annat känt exempel är det som kallas för Monty Hall-problemet och har följande premiss:

  • I ett tävlingsprogram finns det tre dörrar att välja mellan. Bakom dom gömmer det sig två getter och en bil.
  • Du väljer en dörr (vi kallar den dörr A) och hoppas på att få bilen.
  • Programledaren Monty Hall öppnar en av de andra dörrarna bakom vilken det alltid finns en get

Vilken dörr väljer du? Spelar det någon roll om du står kvar vid ditt val eller byter dörr? Förvånansvärt nog är inte oddsen 50-50 vilket man gärna tror. Byter du dörr är chansen att vinna 2/3! Prova själv och läs den matematiska förklaringen här.

På SLI finns det ett antal kortare program att strömma som behandlar statistik och sannolikhet. Använd dem gärna som ett del av temat.

Jorden är platt – Matematik : Är det sannolikt att statistiken ljuger mer än ett pokerfejs?

Vi tar reda på hur statistiken hanteras på TCO, Statistiska Centralbyrån och i våra dagstidningar. Vi får också veta hur man räknar ut sannolikheten för att en båt ska krascha in i ett hus som ska byggas vid vattnet, och hur sannolikhetsteorin påverkar din försäkringspremie. Anna Charlotta lägger korten på bordet på ett närliggande casino och lär sig spelteorins olika regler. Till sin hjälp har hon spelspecialisten Dan Glimne.

En bok, en författare : Kristoffer Ahlström

Varför dog 1500 personer i onödan i biltrafiken efter den 11 september 2001? Vad har FBI-agenter gemensamt med barn till alkoholister? Och vad fick författaren George Orwell att börja utöva svart magi? Med Magkänslans anatomi vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Magkänslan leder oss ofta fel. Vår vardag har få likheter med det nomadiska savannliv där den utgjorde skillnaden mellan liv och död. Därför är vi är hopplösa på att bedöma risker, förstå enkel sannolikhetslära och avslöja lögnare. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Kristoffer Ahlström intervjuas av Mattias Österlund.

En bok, en författare : Colette van Luik

I Vem är Svensson? närmar sig journalisten Colette van Luik svenskarnas vanor och värderingar genom samtal med bland andra etnologer och genomsnittsfamiljer samt en mängd tabellmetrar med statistik. Vem är denna Medelsvensson? Intervjuare: Marika Griehsel.

torsdag, april 12th, 2012

Diskuterar ni dödsstraffet?

Dagens nyheter presenterar idag grafik på sin webbplats över hur dödsstraffet tillämpas världen över. Det finns även ett reglage som tillåter att man rör sig bakåt i tiden för att se vilket håll utvecklingen går åt i olika delar av världen. Vi har provat att använda grafiken på en interaktiv skrivtavla med klart godkänt resultat. Lägg länken på minnet eller till din webbläsares favoriter. Diskussioner kring dödsstraffet uppkommer ofta när man minst anar det i klassrummet och då kan detta vara ett ess att plocka fram ur rockärmen. Klicka på bilden för att komma till artikeln.

måndag, mars 26th, 2012

KONY 2012 – Lektionsplanering

Mediekompass har satt samman en lektionsplanering kring hur man kan jobba med Kony 2012-filmen i sin undervisning. Du hittar den här.

”Senaste veckan har filmen Kony 2012 setts på nätet och delats på Facebook av miljontals människor över hela världen. Den handlar om att stoppa krigsherren Joseph Kony i Uganda som utnyttjar barn som soldater. Många sympatiserar med filmens budskap, men den har också fått kritik. Detta upplägg nystar i argumenten och låter eleverna värdera kampanjen kritiskt.

Passar för: år 6–9, gymnasiet, sv, so, mediekunskap, källkritik, 1–4 lektioner.”

måndag, mars 26th, 2012

Filmtips #1 – Månens mörka sida

Igår råkade jag slå på min TV och landade mitt i en dokumentär som verkade handla om att vi inte hade landat på månen. Ett ämne som man som gymnasielärare stött på mängder av gånger, elever visar klipp från Youtube som radar upp ”bevis” på att allt skulle vara en iscensatt bluff. Jag blev konfunderad när det visade sig att filmen gick på kunskapskanalen och mina impulser att i irritation byta kanal byttes till nyfikenhet. Och visst var det mer intressant än jag initialt anade. Dokumentären visade sig vara en så kallad mockumentär, fiktiv dokumentär som på ett väldigt framgångsrikt sätt visade på hur lätt det är att använda bilder, film och auktoriteter för att framställa en trovärdig tes. I filmen figurerar Kissinger, Nixon, Buzz Aldrin med flera i fejkade intervjuer eller arkivklipp satta i en ny kontext och lägger ut orden om att månlandningen var fejk, inspelad av Stanley Kubrick i hans studio i England.

Filmen rekommenderas varmt i ett mediaklimat där det är enormt lätt att producera och distribuera ”dokumentärer” som får ett stort genomslag (t.ex. Loose Change och Zeitgeist).

Se den gärna med era elever ur ett källkritiksperspektiv och diskutera bilder och media påverkan.

Finns strömmande på Sli här.

Dagens nyheter skriver kort om filmen här.

Filmen på UR Play.

IMDB.

torsdag, mars 8th, 2012

Kony 2012

Du kanske har fått Invisible Childrens dokumentär Kony 2012 skickad till dig på Facebook eller kanske dina elever har pratat om den. Dokumentären handlar om barnsoldater i Uganda och Joseph Kony, ledare för LRA (Lord’s Resistance Army). Dokumentären är ett bra exempel på att något blivit viralt på Internet, det vill säga sprids som ett virus i hög takt. Filmen har för närvarande 27 miljoner visningar. Igår hade den sex miljoner… Filmens budskap är simplifierat och dess syfte och lösningsförslag har blivit omdiskuterat.

Filmen är dock ett strålande exempel på hur man skapar en dramaturgiskt spännande och fängslande video där man verkligen får igenom sitt budskap. Man borde med fördel kunna använda den i undervisningen och diskutera hur propaganda fungerar (de jämställer t.ex. Kony med Hitler i en bild), hur man använder ljud i film för att förstärka en känsla, Internet och medias genomslag och hur man källkritiskt kan bemöta eller fördjupa ett budskap.

Of course, as a viral campaign launched through social media, ‘Kony 2012′ is impressive, if not unprecedented. It will, undoubtedly, mobilize and morph a horde of sincere American youths into proxy war criminal hunters. It will further succeed in increasing the ‘popularity’ of Joseph Kony and the LRA in the United States. But it will do so for many of – if not all – the wrong reasons. (Justice in Conflict)

Läs mer här.