Archive for Mediepedagogik

torsdag, augusti 30th, 2012

Höstens kursutbud på AV-Media

Cortez the killer, AV-Media, CC-BY-NC-SA

Höstens kursutbud på AV-Media är nu färdigsnickrat. Nedan presenteras kurserna lite närmare och förhoppningsvis finns det något som lockar. Passa på att anmäla dig tidigt så du är säker på att få plats (är det stor efterfrågan försöker vi dock hitta nya kurstillfälle).

Smartboard och Notebook Introduktion

Kursdeltagarna får lära känna hur tavlan fungerar och vilka funktioner som finns i det medföljande programmet Notebook. Vi visar  exempel på hur man kan integrera skrivtavlan i  undervisningen och deltagarna får sen tid till att prova på de olika funktionerna. Kursdeltagarna får svar på frågorna hur, vad och varför den interaktiva skrivtavlan kan användas i undervisningen och får bekanta sig med den.

Kurstillfälle:

  • Tisdag 25/9, 15:00-17:00
  • Onsdag 10/10, 15:00-17:00

Sal: A105 på Söderslättsgymnasiet

Anmälan och mer information på http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/av-centralen/kurser/

Smartboard och Notebook Fortsättningskurs

En kurs för er som har koll på grunderna i Notebook och som kan hantera en interaktiv skrivtavla på ett grundläggande plan. Vi går igenom mer avancerade funktioner, som kan användas till att skapa egna lektioner och förbereda undervisningsmaterial. Du kommer också att lära dig hur man kopplar samman Notebook med externa medieresurser samt få tips på var man kan hitta inspirationsmaterial.

Kurstillfälle:

  • Torsdag 27/9, 15:00-17:00
  • Torsdag 11/10, 15:00-17:00

Sal: A105 på Söderslättsgymnasiet

Anmälan och mer information på http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/av-centralen/kurser/

Nyheter i Notebook 11 för Smartboard

Smartboards tillhörande programvara Notebook har kommit i en ny version som både ser annorlunda ut och har nya funktioner. Vi går igenom verktygsfältets nya utseende, ljudinspelning, webbläsaren, de nya pennorna, aktivitetsskaparen och annat. Du kommer att vara än mer förtrogen med programmet efter genomförd kurs.

Kurstillfälle:

  • Onsdag 3/10, 15:00-17:00

Sal: A105 på Söderslättsgymnasiet

Anmälan och mer information på http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/av-centralen/kurser/

Upphovsrätt, Creative Commons och digitala resurser

Tycker du det är svårt att veta vilka bilder och musik då får använda i din undervisning eller har svårt att svara på elevernas frågor kring upphovsrätt? Vi förklarar hur upphovsrätten fungerar i skolan, vad du och dina elever får och inte får göra. Vi visar också på Creative Commons, dvs. ”fria” webbresurser samt ger tips på hur man kan hitta fritt och användbart material att använda i skolan.

Kurstillfälle:

  • Torsdag 18/10, 15:00-16:30

Sal: A105 på Söderslättsgymnasiet

Anmälan och mer information på http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/av-centralen/kurser/

Digital storytelling

Hur berättar man en historia med digitala verktyg? Hur kombinerar vi bilder, film, ljud, musik, text och röst med digitala verktyg för att berätta en historia. Vi visar på tekniska lösningar och diskuterar pedagogiska vinster och ger tips på hur man kan använda verktygen i skolan. Kursen ges i workshop-form så det är bra om du har dator med dig.

Kurstillfälle:

  • Tisdag  2/10, 15:00-16:30
  • Torsdag 25/10, 15:00-16:30

Sal: A105 på Söderslättsgymnasiet

Anmälan och mer information på http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/av-centralen/kurser/

 iPad som pedagogiskt verktyg

Fler och fler iPads dyker upp i skolor och förskolor, men hur kan vi använda den som ett pedagogiskt verktyg? Vi visar och diskuterar användningsområde för att nå och förstärka måluppfyllelsen. Hur kan vi använda iPaden för att underlätta dokumentation och hur kan vi använda den kreativt. Kursen hålls på en allmän nivå så att den ska vara givande oavsett om du jobbar på gymnasiet eller på förskolan. Vi tar med oss iPads.

Kurstillfälle:

  • Tisdag 23/10, 15:00-16:30

Sal: A105 på Söderslättsgymnasiet

Anmälan och mer information på http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/av-centralen/kurser/

Animera med iPad

iPads är utmärkta verktyg för att skapa film tillsammans med sin elevgrupp. Vi jobbar i workshop-form och skapar stop-motionfilmer och diskuterar tekniken (enkel) och hur och varför man bör jobba med film i skolan. Inga förkunsaper krävs och vi tar med oss iPads och material.

Kurstillfälle:

  • Tisdag 6/11, 15:00-16:30

Sal: A105 på Söderslättsgymnasiet

Anmälan och mer information på http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/av-centralen/kurser/

Film i skolan

Att titta på film i skolan har många vinster, varav nedanstående är några:

  • Film kan förmedla känslor och stämningar på ett annat sätt än mycket annan typ av undervisning
  • Mer abstrakta teoretiska resonemang kan åskådligöras och illustreras på ett enklare sätt
  • Film ger variation och omväxling till annan undervisning
  • Att visa film i skolan ger eleverna tillgång till ett annat och mer omväxlande kulturutbud än de förmodligen får tillgång till på egen hand
  • Att se och diskutera film ger eleverna kunskap och förmåga att lära sig filmens språk och orientera sig i en media- och informationsrik värld
  • Man kan nå några av alla de mål som i GY11 och LGR11 tar upp kring mediekompetens

I kursen diskuterar vi hur man praktiskt kan jobba med film och vi går enkla verktyg som den dramaturgiska modellen för att fördjupa vårt kunnande kring film som hantverk och dess pedagogiska fördelar.

Kurstillfälle:

  • Tisdag 9/10, 15:00-16:30

Sal: A105 på Söderslättsgymnasiet

Anmälan och mer information på http://www.trelleborg.se/barn-utbildning/av-centralen/kurser/

onsdag, maj 23rd, 2012

Framtidens Lärande – Medievetenhet och Unescos läroplan MIL

Fredrik Holmberg, AV-Media, CC-BY-NC-SA

FNs organ för utbildning, vetenskap och kultur Unesco har satt samman en läroplan för lärare kring media- och informationskompetens kallad Media and information literacy curriculum. Om denna och det svenska arbetet med översättning och skapande av ett öppet mediaarkiv pratade Fredrik Holmberg, till vardags anställd som filmpedagog hos Folkets Bio, på ett ytterst intressant seminarium under Framtidens Lärande i Stockholm.

Läroplanen handlar om att öka kompetensen inom begreppet media literacy, något som han menade var svåröversatt till svenska och hyste funderingar på att lansera begreppet medievetenhet som ett svenskt svar på de omfattande betydelserna det engelska begreppet inbegriper. Klas Viklund beskriver media literacy-begreppet såhär i sin genomgång av mediepedagogiska utmaningar och förutsättningar i de nya läroplanerna (PDF):

”Internationellt används ofta begreppet ”Media Literacy” (på svenska: mediekompetens) som kan beskrivas som en överlappning av tre kompetensområden (som alla börjar på K) och som är den kompetens som elever eller medborgare bör besitta: kulturell kompetens (mediekulturer, mediernas historia), kritisk kompetens (medietexters retorik, mediernas drivkrafter) och kreativ kompetens (medieteknik, eget skapande).”

Det finns utifrån denna definition klara kopplingar till  EUs åtta nyckelkompetenser kring det livslånga lärandet (PDF)  där  punkt fyra explicit handlar om digital kompetens. De olika kompetenserna som där räknas upp är:

  1. Kommunikation på modersmålet
  2. Kommunikation på främmande språk
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
  4. Digital kompetens
  5. Lära att lära
  6. Social och medborgerlig kompetens
  7. Initiativförmåga och företagaranda
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Sven-Eric Liedman har på skolverkets uppdrag skrivit ett PM om dessa kompetenser som har något år på nacken men fortfarande är läsvärd.

Unescos läroplan kan ses som ett svar på behovet av att skapa ett utbildningsmaterial för lärare om mediekulturer och den kritiska kompetens som krävs i vår medierika omvärld. Läroplanen (MIL)  ska tjäna som ett komplett undervisningsmaterial att använda i fortbildning och kompetensutveckling. Planen är uppbyggd av nio moduler som i sin tur består av ett antal olika enheter som alla är uppbyggda kring ett antal ämnen, mer konkreta lärmål, pedagogiska tillvägagångssätt och aktiviteter samt rekommendationer kring uppgifter att använda. Till varje modul finns också en samling tips på digitala resurser  att använda i arbetet med modulen.

De nio olika modulerna är (mina översättningar inom parantes):

  1. Citizenship, freedom of expression and information, access to information, democratic discourse and life-long learning (Medborgarskap, yttrande- och informationsfrihet, tillgång till information, demokratisk diskurs och livslångt lärande)
  2. Understanding the news, Media and information ethics (Att förstå nyheterna, media- och informationsetik)
  3. Representation in media and information (Representation i media och information)
  4. Languages in media and information (Språk i media och information)
  5. Advertising (Reklam)
  6. New and traditional media (Ny och traditionell media)
  7. Internet opportunities and challenges (Internets möjligheter och utmaningar)
  8. Information literacy and library skills (Informations ”kompetens” och biblioteksfärdigheter)
  9. Communication, mil and learning – A capstone module (Kommunikation, mil och lärande – en sammanfattande modul)

Om vi gör en djupdykning ner i modul 5 som behandlar reklam  ser vi att den i sin tur är uppdelad i fyra enheter:

  1. Advertising, revenue and regulation (Reklam, intäkter och reguleringar)
  2. Public service announcements (Public service meddelande)
  3. Advertising – the creative process (Reklam –  den kreativa processen)
  4. Advertising and the political arena (Reklam och den politiska arenan)

Efter att ha gått igenom enhet fyra , Advertising and the political arena, kommer läraren ha kompetensen att:

  1. Assess political and election advertising
  2. Evaluate the guidelines in place for political advertising
  3. Analyze emotional appeals in political and election advertising
  4. Recommend strategies to maintain an informed citizenship, given the use of emotional appeals in political advertising
  5. Explain the procedure available to citizens who wish to solicit a regulatory body during an election

Det vill säga i korta drag att kunna utvärdera och granska politisk reklam som ett medel för att skapa kritiska och välunderrättade samhällsmedborgare. Bara utifrån detta lilla nedslag i läroplanen kan vi se att det är ett omfattande material som presenteras som förhoppningsvis kommer bli en viktig och integrerad del av skolans verksamhet.

Det är ett antal svenska myndigheter som tillsammans med högskolan i Borås samarbetar och bekostar arbetet med att översätta läroplanen till svenska och byggandet av det tillhörande kompletterande mediabiblioteket. Fredrik poängterade  att medborgarskapet är ett centralt begrepp i texten och för att kunna vara en aktiv demokratisk medborgare krävs det mediekompetens,  medievetenhet.

I och med att elever tar del av berättelser och drama i en takt som aldrig förr är det viktigt att också lärarna är med på banan och har den kritiska och didaktiska kompetens som krävs. Här menar Fredrik att deras översättningsarbete kan tjäna ett viktigt syfte i Unescos världsutbildningsprojekt. Vi på AV-media kan inte annat än hålla med och kommer dyka med huvudet före ner i MIL och plocka ut godbitar att presentera för er här på bloggen framöver.

tisdag, maj 22nd, 2012

Sajttips: Filmpedagogerna

Vill du jobba med film och media i skolan och känner att inspirationer ibland tryter? Filmpedagogerna på Folkets Bio jobbar inte bara med att översätta Unescos läroplan för medievetenhet (Media Literacy) utan driver också en väldigt bra och läsvärd blogg full med matnyttigheter för pedagoger.

Besök Filmpedagogerna!

Ett längre inlägg om Unescos spännande utbildningsprojekt kommer här på bloggen inom en snar framtid.

tisdag, maj 22nd, 2012

Nekrofili i Egypten, innebandy, SD på färöarna och lodjur: Källkritiska exempel

Cold Gin, AV-Media, CC-BY-SA-NC

Egypten

I diskussioner kring källkritik och hur man kan ha ett kritiskt förhållningssätt till media är det alltid bra att utgå från någorlunda aktuella händelser i världen. För ett tag sen kunde vi i tidningarna läsa att ett lagförslag förelåg i Egypten som skulle ge män rätt att ha samlag med sina fruar en tid efter att de hade avlidit. Nyheten spreds som en löpeld över världen vilket är förståeligt då den innehöll ett flertal av de faktorer som gör en nyhet till en NYHET: sex, död och en stor gnutta spännande exotism (charmen i det okända). Sen visade det sig att det det inte stämde utan var ett resultat av den klassiska viskleken i media där budskapet förvrängts så mycket att det hade ett helt annat när det kom ut på andra sidan.

Läs hela historien bakom nyheten i en initierad artikel av Helena Hägglund och Sam Carlshamre.

Orginalartikeln som publicerades på DN togs bort men återfinns här. DNs rättelse hittar du här.

Diskussionsfrågor

  • Hur kollar man källkritisk nyheter som man inte har någon egen förmåga att sanningsgranska?
  • Hur ursäktar sig DN i sin rättelse?
  • Varför blev det en så stor nyhet runt om i världen?

Innebandypappan

I januari var det stor uppståndelse i media kring en pappa som skulle ha blivit så besviken på sin sons usla prestationer i en innebandymatch att han i vredesmod lämnade sonen frysande utanför idrottshallen och körde hem. Historien spreds snabbt i medierna men visade sig efter ett tag och granskning i annan media visa sig vara osann.

Lyssna på Sveriges Radios program Mediernas genomgång av hela historien.

Expressen har en läsvärd genomgång och uppföljning av Mediernas granskning.

Uppsala Nya Tidning (UNT) som var de som var först med nyheten diskuterar här hur de resonerade kring publiceringen.

Diskussionsfrågor

  • Gjorde UNT rätt som publicerade nyheten? Kunde de undersökt sanningshalten bättre?
  • Vilka är tidningars publiceringsregler?
  • Följer tidningar dessa?
  • Hur fungerar det om man publicerar sig själv på nätet, behöver man följa några regler då?
  • Vad är det i historien som gjorde det till en så stor nyhet?

Sverigedemokraterna och Färöarna

En delegation från Sverigedemokraterna var på Färöarna på studiebesök och lyssnade ett tal som de tyckte var så bra att de återpublicerade referat och citat i sin tidning SD-kuriren, vad de dock hade missat var att han som höll talet var en färöisk komiker som drev med nationalistiska klyschor. Läs Sydsvenskans Niklas Orrenius reportage om händelsen.

Diskussionsfrågor

  • Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna missförstod att det inte var ett seriöst tal?
  • Nyheten fick väldigt stor spridning. Vad är det i nyheten som gjorde att så många medier valde att ta upp den?

Flashback och lodjuren

Sveriges Radios nyinstiftade journalistikpris Årets Mediaorm gick i år till Internetforumet Flashback för deras kollaborativa undersökning av sanningshalten bakom pristagaren av Årets Naturfotograf 2010 Terje Hellesös fantastiska bilder av lodjur. Det visade sig efter ett intensivt undersökningsarbete att fotografen hade klippt ihop bilder av lodjur han hittat på Internet med egentagna naturbilder.

Du kan följa hela historien med tillhörande länkar här.

Diskussionsfrågor

  • Förändras den traditionella journalistiken när människor på forum kan gå samman och skapa egna ”scoop”? Jämför t.ex. med Wikileaks.
  • Vilken roll har Sveriges största forum Flashback i mediedebatten idag?
  • Hur lätt är det att manipulera bilder för att få fram ett budskap?

Vid diskussioner om källkritik i skolan är det bra idé att kolla upp om Skolverkets sida Kolla Källan har något användbart material. Deras artiklar från 2011 hittar du här.


Källkritik i läroplanen

I skolans värdegrundsarbete för grundskolan,förskolan och fritidshemmet LGR 11  läser vi att:

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

En liknande formulering hittar vi i läroplanen för GY 11:

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

 

 

 

måndag, april 16th, 2012

Direktrapport från Breivik-rättegången

Följ rättegången mot Anders Breivik med Svenska dagbladet här.

torsdag, mars 1st, 2012

Dags att anmäla sig till Teachmeet Syd 2012


Vad är ett teachmeat

TeachMeet är ett informellt och kostnadsfritt möte för lärare, av lärare. Det är till för oss som är intresserade av IKT i klassrummet – ett intensivt och inspirerande möte kollegor emellan. Ett möte som oftast arrangeras i samband med stora konferenser eller mässor inom utbildningsområdet. TeachMeet har arrangerats både i Göteborg och Stockholm och nu tyckte vi att det var dags att anordna ett TeachMeet i södra Sverige också.

Fokus är nätverkande i en trevlig miljö och att få mängder med konkreta exempel om pedagogisk IKT-användning ute i klassrummen idag. Med andra ord: TeachMeet är så långt från en vanlig konferens som man bara kan komma. Du kan anmäla dig som åhörare och du kan anmäla dig som talare. Tveka inte att anmäla dig som talare – dela med dig av vad du gör i klassrummet och dina reflektioner kring IKT i skolan.

Anmäler du dig som talare kan du välja mellan en två-minuters eller sju-minuters lång presentation. Väl på TeachMeet slumpas det fram vem som får tillfälle att tala och när under kvällen det blir. Spännande, eller hur!

TeachMeet filmas och direktsänds för att de som inte har möjlighet att vara med ska kunna ta del av det som visas och sägs.

Nästa TeachMeet Syd i Kristianstad den 19 april 2012.

Besök Teachmeets webbsida för mer info

onsdag, april 13th, 2011

Maria tar bilen till månen

En fin historia om att ta bilen till månen. Blev så glad då Maria Nilsson skickade över sin film hon skapade under Bäckaskolans fritidspedagogers workshop i Digitala bildberättelser.

onsdag, april 6th, 2011

Huvudbry efter TeachMeet Syd

”Det är inte så svårt.” Det kan vi helt enkelt sammanfatta TeachMeet med säger Leif Rahnasto engagerad fritidspedagog efter Skånes allra första TeachMeet.

Teach Meet är ett informellt möte för pedagoger, av pedagoger med intresse för digitalt lärande. Under sju korta minuter får de pedagoger som vill tala och dela med sig av sina tankar och erfarenheter kring IKT-pedagogik på löpande band.

TeachMeet Syds premiär gick av stapeln den 31:e mars i Malmö. Mötet arrangerades av ett spirande namnlöst (DIU)  nätverk kring digitalt lärande med representanter från flera skånska kommuner. Med härliga surdegsbaguetter och kaffe i handen minglade vi och etablerade kontakter och lyssnade till pedagoger som bryter ny mark inom lärandet.

Dagarna efter mötet möts jag av positiva reaktioner. En pedagog visar på en enorm vilja att lära och arbeta med digitala verktyg, trots pedagogens  i egen utsago, ringa kompetens. Hon vill ha grunden och fortsättningen nu.

Hon beskriver IT-pedagogik som ett måste. Samtidigt skuggas entusiasmen av farhågor  av vad som händer om vi inte hoppar på tåget för digitalt lärande nu. Hinner vi med, frågar hon sig.

Jag känner igen den tickande känslan i bröstet. Hur ska det gå om inte verkligheten i skolan överenstämmer med verkligheten? Hur ska det gå om vi inte har tid att lära om och lära nytt? Ja, vad är det egentligen som är viktigt att lära sig i skolan idag inför framtiden? Spelar det någon roll hur vi lär oss? Hur organiserar vi oss och skapar samarbeten som förenar våra utmaningar kring praktiskt IT-pedagogik med i vissa fall stelbent IT-politik?

Det är stora men ack inte alltid ifrån högre instans prioriterade frågor som far igenom mitt huvud på Teach Meet Syd, en oas för intresserade av digitala verktyg.

Händelsen dokumenteras och förevigas av högstadieelever som via bambuser sänder hela eventet live. Lottdragningen påminner om en enarmad bandit, fast digital. Frågor ställs via den digitala möteschatten todays meet. Tiden tickar visuellt via en digital äggklocka på smartboarden. Efter sju minuter är det stopp. Ve den som vågar dra över, tutor och mjukisdjur blir straffet för att inte respektera tiden. Det är en två timmar lång kavalkad av frivilliga talare som delar med sig av sina digitala erfarenheter.

Det är lite som en deltagare uttrycker det, man grips av känslan av att vara med om något stort. Nu händer det. Nu kommer IT integreras på riktigt i skolan.

Skolan har inte längre ett kunskapsmonopol, vi har idag tillgång till så oerhört mycket vetande säger en klok gäst. Vi vågar knappt tänka tanken, men hur behåller skolan i förlängningen sin trovärdighet som utbildningsinstitution?

Problemet är att vi alla inte har kunskap, om denna digitala kunskap. En slags digital analfabetism som för den oinvigde föder skeptism. Att vända och vrida på hatten är självklart nödvändigt och befogat men…

Jag blir orolig då vi hela tiden väntar och ser. Avvakta beslut medan det digitala utbildningståget rusar vidare. Drar mig till minnes att jag en gång läst i en rapport, att istället för att arbeta enligt den verklighet vi lever i, sitter vi på möten och fikaraster och diskuterar huruvida vi ska ha den verklighet vi lever i och om den är bra eller ej. (Minns att jorden en gång var platt.) Via twitter ögnar jag häromkvällen igenom en intressant artikel som jämför våra digitala verktyg med stenåldersmänniskans utveckling av redskap. Allt detta när vi raskt bör ta fatt i rodret och klura ut hur vi ska hantera och styra den båt vi nu sitter i. Åt vilket håll blåser omvärldens vindar?

Det kan aldrig bli perfekt första gången vi försöker. Vi får testa och experimentera oss fram och utvärdera våra resultat. Förbättra. Dela med oss av våra erfarenheter och söka upp andras. Vi behöver tro och vi behöver vilja för att trampa nya stigar där vi inte tidigare vandrat. Teach Meet är en inspirerande rastplats för modiga digitala nybyggare.

Det behöver inte vara så svårt.

(Nästa TeachMeet äger rum den 13 oktober i Helsingborg. Information och anmälan lanseras senare på hemsidan. Du som deltog och återse glimtarna, ta del av foton, tal, chatten eller missade TeachMeet se kan ta del av dess innehåll på hemsidan:

 Youtube

Slideshare

Bambuser

TeachMeet Syd

 Bloggat från Teach Meet Syd

Ellen Pettersson, mediepedagog Trelleborg tackar för TeachMeet Syd 2011 och ser fram emot nästa … OBS. Tankar som kommer till uttryck i denna text är Ellens egna.

”Världen skapas kanske av tekniker, men det är användarna som formar den och ger den betydelse.” (KK-stiftelsen Läroverktyg s. 80)

fredag, mars 4th, 2011

Tusen gånger starkare

Min förhoppning är nu att filmfikans deltagare känner sig tusen gånger starkare efter Eva Westergrens fina filmsamtal.

Gårdagens filmfika skänte ett lyckorus över hur bra det kan vara att använda sig av film i lärandet. Filmpedagog Eva Westergren drog med öppna frågor ur oss tankar och reflektioner kring filmen tusen gånger starkare. Det här kommer att bli bra tänkte jag, med tanke på att över 800 elever kommer se filmen som skolbio nästa vecka. Inte minst tror jag att samtalet även öppnade upp för tankar kring gott ledarskap i klassrummet och dess betydelse för gruppdynamiken.

Se tusen gånger starkare med klassen
Tusen gånger starkare (W1611) finns redan nu som strömmande så du kan visa den för din klass eller använda dig av scener från filmen efter ni har varit på skolbio.
 Arbeta vidare med bilder och digitala berättelser

Ni som vill arbeta vidare med filmens teman erbjuds en en workshop i digitalt bildberättande den 29:e mars 08:30-16:00  alternativt 5:e april 08:30-16:00 . Anmäl er här:  

Direktsändning på bloggen

Vi direktsände vår filmfika tusen gånger starkare via www.bambuser.se. Vi filmade med en Iphone (därav låg kvalite på ljud och bild) som med någon sekunds fördröjning kunde följas via webben. (Direktlänk)

Se klippen från träffen tusen gånger starkare pedagoger  här:

fredag, december 10th, 2010

Eftertanke

I Tisdags såg flera elever dokumentären Armadillo. Filmen berör många frågor, väcker flera tankar.

Mycket handlar Armadillo om manlig kamratskap. Vad innebär det att vara man? Vilken bild har vi av män? Varifrån kommer de. I Armadillo är kvinnorna liksom Afghanistans civila befolkning osynliga och icke närvarande. Hur är det att vara kvinnlig soldat? Hur är det att vara civil? Hur upplevs kriget av de som är mitt i det, utan vapen och med oro för liv och hem betraktar det som sker. Det andra korta föredraget berättas av en kvinna från Irak som förklarar att människor är inte bara rädda för dö, utan för att förlora sig själva. Lyssna här!