Archive for Rasism

måndag, april 23rd, 2012

Filmtips #5 – Europas extremister

Neighbor, neighbor, AV-Media (CC-BY-SA-NC)

Dokument utifråns söndagsdokumentär igår var Europas extremister, en genomgång av de ökande högerextrema stämningarna som sveper genom Europa.

”Fransk dokumentär från 2012. Över hela Europa växer populistiska och främlingsfientliga rörelser. I skuggan av den ekonomiska politiken får de allt större inflytande. Kvällens program besöker Ungern, Frankrike, Storbritannien och Tyskland där hela samhällen präglas av hat och våld mot utlänningar.”
En mycket sevärd och tyvärr högaktuell dokumentär att använda i samhällskunskapsundervisningen, när man diskuterar värdegrundsfrågor och när man diskuterar medias påverkan. De franska högerextremisterna är extremt duktiga på att använda social media (Facebook, Youtube osv.) i sin propaganda och når ut till miljoner. Breivik skapade egna propagandafilmer att använda i sitt ”korståg”. Temat är vidare aktuellt i samband med Breivikrättegången och det franska valet där de högerextrema vann mark. Det skulle således ligga bra i tiden att använda lektionstid för att analysera och diskutera dessa rörelser och deras samhälleliga påverkan.

På SLI finns massor av relaterat strömmande material kring Breivik och högerexstremismen i Europa. Länkar och korta beskrivningar av programmen följer nedan.

UR Samtiden – Före och efter 22 juli : Högerextremism och Utøya

Om högerextremismens utveckling och koppling till terrorattentaten den 22 juli. Vad gynnar den och vad kan man göra för att bekämpa den? Har islamofobin blivit den nya antisemitismen? Ett samtal mellan Lisa Bjurwald, journalist och författare med fokus på rasism, och Daniel Poohl, chefredaktör på Expo. Inspelat den 25 januari 2012. Arrangörer: Natur och kultur, Expo och ABF Stockholm.

En bok, en författare : Christoph Andersson

Sextio år efter andra världskrigets slut och nazismens sammanbrott är extremhögern tillbaka. De syns i såväl små som stora parlamentariska församlingar, ända från kommunalfullmäktige i Södertälje till tyska delstatsparlamentet och självaste EU-parlamentet i Bryssel. Men den moderna extremhögerns politiska mål är inte att få egen majoritet, utan att bli vågmästare. I boken Från gatan in i parlamenten skildrar journalisten Christoph Andersson det politiska spelet med svenska och tyska nationaldemokrater som exempel. Hur ser deras strategi ut? Hur kan de bemötas? Christoph Andersson intervjuas av Karin Andersson.
Kära medborgare : Muslimer mot extremism

Jennie Dielemans beger sig till förorten Rinkeby, där hon hört talas om att ungdomar rekryteras till islamistiska nätverk. Jennie möter Kadafi Hussein som är ungdomsledare i Rinkeby. Han bedriver en envis kamp mot islamistgruppen Al-Shabaab. Han demonstrerar, gör raplåtar och har tagit offentlig ställning mot dem, men priset för detta har varit högt. Kadafi berättar att han har hotats till livet. Mohammed Amin Kharraki på förbundet Unga Muslimer, tycker att det är rätt att ta ställning mot Al-Shabaab, men visar också på de olyckliga konsekvenser det kan få. Han menar att debatten om extremism i förorten kan skapa högerextremism och drabba oskyldiga människor, både muslimer och förortsbor.
UR Samtiden – Bok och bibliotek 2011 : Rasister på frammarsch

Högerextrema krafter växer sig starkare i nästan alla europeiska länder. I Tyskland och på många andra håll finns starka antimuslimska stämningar. Den tyske författaren Thomas Steinfeld menar att den radikala nationalismen finns på både vänster- och högersidan. I samtal med journalisten och författaren Lisa Bjurwald diskuterar han utvecklingen av ultrahöger, islamofobi och rasism. Båda ser att extremhögern blivit en del av den politiska mosaiken i samhället, som ett slags nytt avantgarde. Arrangörer: ABF Stockholm och Friedrich Ebert Stiftung.

En bok, en författare : Niklas Orrenius

I Malmö kastas antisemitiska glåpord efter en ortodox rabbin. I Tomelilla haglar stenar över en ung slöjklädd mamma. I Kattarp attackeras en flyktingfamiljs hem av en hatisk mobb. Intill familjens hus klottrar någon: Sverige forever in my heart. I det ödsliga gränslandet mellan USA och Mexiko patrullerar beväpnade krigsveteraner för att avhysa de papperslösa som är villiga att offra livet för att fly norrut. I Guantánamo väntar både interner och fångvaktare på att något ska hända. I Sverige forever in my heart har Niklas Orrenius, reporter på Sydsvenskan, samlat ett tjugotal reportage om gemenskap, främlingsfientlighet, utanförskap och intolerans. Intervjuare: Bengt Westerberg.

En bok, en författare : Magnus Linton

I De hatade av Magnus Linton kommer extremismens måltavlor till tals. I ett skrämmande reportage om terrorattentat mot mångfaldens försvarare tecknar Linton ett porträtt av en krisande kontinent där särskilt tre länder nyligen har skakats om: Norge, Ungern och Nederländerna. Hur har tillvaron förändrats i de länder där främlingsfientliga partier nu sätter tonen? Magnus Linton är kulturjournalist och författare och har de senaste åren rapporterat om Latinamerikas nya vänstervåg. Intervjuare: Anita Kratz.

UR Samtiden – 100 dagar efter Utøya

Paneldiskussion. Den 22 juli 2011 drabbades Norge av det mest fruktansvärda terrordåd som ägt rum på nordisk mark i modern tid när Anders Behring Breivik sprängde en bomb i Oslo och begick massmord på Utøya. Här ställs frågorna – hur har Sverige förändrats? Hur har det politiska landskapet förändrats efter attackerna? Har media påverkats på längre sikt av det som hänt? Ser hotbilden mot Sverige ut precis som innan? Medverkande: Mona Sahlin, före detta socialdemokratisk partiordförande och vice statsminister samt ledamot i antirasistiska stiftelsen Expos styrelse; Magnus Norell, forskare på Försvarets forskningsinstitut; Lisa Bjurwald, journalist, före detta ledarskribent vid Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt författare av Europas skam; Petter Hojem, ansvarig koordinator för Fores migrationsprogram. Moderator: Martin Ådahl, chef för Fores. Inspelat den 2 november 2011. Arrangör: Fores tankesmedja.

UR Samtiden – Före och efter 22 juli : ”Vi och dom” i Europa

Vilken roll har extremhögern i Europa? Hur har de främlingsfientliga partierna vuxit fram? Hur påverkades högerrörelsen av terrorattentaten i Norge 2011? Och vem är den andre? Samtal mellan Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg, journalister och författare med fokus på extremnationalistiska rörelser. De har bland annat skrivit boken Krutdurk Europa, där de granskar främlingsfientliga partiers ställning i några europeiska länder. Moderator: Björn Linnell. Inspelat den 19 januari 2012. Arrangörer: Natur och kultur, Expo och ABF.

UR Samtiden – Efter 22 juli : Totalitära ideal och politisk nätdebatt

Anders Behring Breviks idealsamhälle är ett Europa som rensats på muslimer. Tiotusentals meningsmotståndare ska avrättas och andra grupper låsas in i getton. Kvar står ett auktoritärt och patriarkalt samhälle som med våld och terror styrs av en elit – en tempelriddarorden. Det säger professorn i historia Øystein Sørensen som läst Anders Behring Breiviks så kallade manifest. Det närmaste Breiviks modell man kommer bland existerande samhällen, är ironiskt nog det islamistiska Iran, säger Øystein Sørensen. Professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Eli Skogerbø talar om politiska nätdebatter.

Centralt innehåll Samhällskunskap LGR11 årskurs 7-9

  • Temat spänner över stora delar av det fastställda innehållet i kursen och är tacksamt att använda sig av i undervisningen.
  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Centralt innehåll Samhällskunskap 1b GY11

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
    De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

 

 

 

 

torsdag, september 23rd, 2010

Diskussionsmaterial för tolerans

Våga vara våga mötas
W1168

Hur hanterar vi frågor om livet, kärleken och döden? Hur reflekterar vi kring vänskap, rädsla och ensamhet? Våga vara våga möta ska ses som etterbjudande. Låt dig inspireras av boxens filmer, bilder och ljud som alla bygger på ungdomars egna, personliga berättelser.

Norden i Bio
W1071

Norden i Bio är en satsning för att eleverna ska förbättra sina nordiska språkkunskaper och och kultur med hjälp av ett filmbaserat undervisningsmaterial. Läsåret 2008/2009 vänder sig projektet till 15-19-åringar. Temat är Tolerans. De utvalda filmerna kan vara underlag för diskussioner om kulturell respektive sexuell identitet, fördomar, integrationsfrågor och språk.

torsdag, september 23rd, 2010

Historien vi inte vill komma ihåg

Rasimens historia strömmande media
W1104
W1105
W1106

I denna BBC-producerade dokumentärserie får vi följa hur historien om rasismen utvecklats genom århundradena. Kartläggningen visar inte bara hur starkt knutna olika rasbiologiska idéer är till historiska händelser utan också vilket starkt inflytande dessa föreställningar har haft på den vetenskapliga, kulturella och politiska utvecklingen.
Från 13 år – varje del är ca 50 min.

Max 1800-tal – rasismens århundrade strömmande media
U101060-06
Kolonialismen gjorde Europa rikt under 1800-talet och motiverades bland annat av rasism som gjordes till vetenskap. Även antisemitismen ändrar karaktär och blir rasistisk snarare än religiös.

Rasismens historia strömmande media
U101228
Serie på sex kortare delar för mellanstadiet (högstadie) om rasismens historia. Från Columbus till, kolonialism, nazism och Sveriges behandling av samerna.

Rasismens historia radioprogram strömmande media
L101285
Radioserie på tio delar om rasismens historia. Varje del är ca 18 min.

onsdag, februari 10th, 2010

När förlät vi Bert Karlsson? U101168

Välkomna nästan allihopa är en serie i sju delar om främlingsfientlighet i Sverige.

Musse och Doreen undersöker frågor som: hur tänker en rasist, kan etniska grupper leva sida vid sida, varför går det trender i hur olika invandrargrupper uppfattas, hur är det i Norge, varför är svenskar rädda för muslimer och vem bestämmer vem som får bo i Sverige?

Kika på första delen: När förlät vi Bert Karlsson? genom att logga in med dina sli.se uppgifter.

Det verkar som att främlingsfientlighet blir allt mer accepterat. Som exempel på detta tar Musse Hasselvall upp Bert Karlsson som idag är en folkkär kändis och medverkar i vart och vartannat tv-program. På 1990-talet var han partiledare för Ny Demokrati – ett populistiskt parti som fick stora framgångar genom att uttrycka sig främlingsfientligt. Har folk glömt bort det, eller har allt blivit förlåtet?

onsdag, februari 10th, 2010

Rasismens historia: U101228

Rasismens historia är en serie i sex delar om rasismens historia.

Serien tar upp alltifrån kolonialisering, triangelhandeln, rasbiologin som låg till grund för nazisternas folkmord, efterkrigstidens rasdiskriminering och Sveriges egna koloniala historia och behandling av vår ursprungsbefolkning.

Tjuvkika på del tre nedan genom att logga in med dina sli.se uppgifter.

onsdag, februari 10th, 2010

Max 1800-tal: Rasismens århundrade U101060

1800-talet var en tid av ekonomisk framgång för Europa.

En förklaring till detta är kolonialismen som lät européerna kontrollera handeln i stora delar av världen. Koloniseringen motiverades med att rasismen gjordes till vetenskap och att man genom att föra ut kristendomen till de koloniserade folken skulle kunna frälsa världen. Den största kolonialmakten var Storbritannien som vid seklets mitt styrde över mer än hälften av alla människor på jorden. Rasism fanns även i Europa. Judarnas frihet ökar under århundradet men antisemitismen ändrar karaktär och blir rasistisk snarare än religiös. Detta blir grogrunden för de förödande krig som ska dominera första hälften av 1900-talet.

U101060-06